Schysst kött

Natur och klimat

Med långsiktigt fokus på naturliga kretslopp av energi och näringsämnen, i kombination med god planering av resurser, smart produktion och friska djuren, är svenskt kött det hållbara valet för konsumenten, för bonden, för klimatet och för Sverige.

Naturlig del av kretsloppet

Svenska djur är friska och växer snabbt. Det är klimatsmart. Då går det åt mindre foder och odlingen av foder är ofta den största källan till utsläpp av växthusgaser från djurhållningen. Kväveeffektiviteten i svensk foderodling är bland bästa/lägsta i världen. Med bra produktionsrådgivning bidrar vi till ständig positiv utveckling av djurhälsan.

Betande djur är unika, de omvandlar gräs till värdefullt kött. Och Sverige är ett bra land för gräs. En växtföljd med mycket vall (gräs och klöver till foder) binder mycket kol och är nödvändig för att hålla jorden bördig för odling av grödor som vi kan äta. Vallen minskar också läckage av nitrat och lustgas samt minskar behovet av kemikalier. Ungefär 45 % av den svenska åkermarken är vall idag. I Norrland är 90 % av jordbruksmarken vall och bete. I Svealands respektive Götalands skogsbygder är andelen 60 respektive 50 %. (Källa: Jordbruksverket).

Betade landskapet ger liv till växter, fåglar och insekter leva.Ängar och betesmarker rymmer en oerhört rik biologisk mångfald. I jordbrukslandskapet finns drygt hälften av alla kärlväxter och däggdjursarter i Sverige, samt ett 50-tal fågelarter. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar, finns enbart i odlingslandskapet. En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter.

Foder från andra livsmedelsindustrier

Grisar, boskap och lamm äter även rester från andra livsmedelsindustrier. Våra rådgivare hjälper lantbrukarna att hitta olika kombinationer av foderstater som är både lönsamma, smakrika för djuren och ger rätt näringsämne och energi utifrån djurslag och ålder. Att våra lantbruksdjur äter restprodukter från andra industrier är en naturlig del av det totala svenska kretsloppet genom att maximera nyttan med varje industri. Det som är en restprodukt för en industri, blir en insatsprodukt i en annan.

Läs mer om foder under ”Förvalta våra resurser väl”

Resurseffektiv produktion

Svenska lantbruksföretag är bra på att ta tillvara resurser och skapa lokala kretslopp av energi, näringsämnen, foder med mera. Miljösmart produktion går hand i hand med god djuromsorg och lönsam affärsverksamhet. På så sätt skapas win-win-win. I det dagliga jobbar Gård & Djurhälsan med att skapa mer effektiva lantbruksföretag bland annat genom Lean Lantbruk.

https://www.gardochdjurhalsan.se/sv/not/projekt/lean-lantbruk/

Svensk livsmedelsproduktion i världsklass

Även våra svenska produktionsföretag (slakterier och charkföretag) har en effektiv och resurssnål produktion. Stor andel använder förnybar el i sin produktion och transporter sker helst med lastbilar med biodrivmedel. Det som inte blir kött blir insatsvaror till andra industrier allt från kläder till kosttillskott, läkemedel, gelatin till godis och mycket mera. Ett annat exempel är biogas som har genom åren gett bred samhällsnytta i form av jobb på landsbygden, omhändertagande av avfall, minskad klimatpåverkan, cirkulär ekonomi, innovationer, en bättre havsmiljö och gödsel till ekologiskt jordbruk. Från gödsel och slaktavfall i industrin framställer idag lokala biogasanläggningar värdefull energi som ger värme till villor och industrier via fjärrvärmeverk, men även till kommunala bussar med mera.

Läs mer på respektive företags hemsida vilka satsningar de gör i det dagliga.

Fokus på förnybar energi

Gröna energikällor är: bioenergi/biodrivmedel, sol, vatten och vind. I Sverige har vi bestämt att vi ska vara fossiloberoende till år 2050 och att våra bilar ska köra på grön energi senast år 2030. Vi har kommit halvägs till 2050-målet. Hälften av den energi vi använder i Sverige är förnybar och grön energi.

För att skapa förnybar och grön energins behövs Sveriges bönder. Det är på de svenska gårdarna som det produceras – sår, odlar och skördar – den förnybara energi vi behöver i form av mat, biodrivmedel, bioenergi och grön el. Om Sverige ska kunna bli helt oberoende av fossil energi – som är den stora utmaningen för klimatet och för vår framtid – måste vi ha en lantbruksföretag som producerar den gröna energi vi behöver.

Hos Svenska Köttföretagen ställer vi om verksamheten till grön el och galtstationen i Hudaryd har redan växlat över till grön el. Tillsammans med Klimatklivet planerar företaget inom snar framtid investera ytterligare i klimatfrämjande aktiviteter.

Att ge lönsam produktionsrådgivning går hand i hand med att skapa resurseffektiv och smart produktion. Med expertis och fördjupad kunskap sker daglig utveckling på de svenska gris-, nöt-, och lammgårdarna. Bland annat har Gård & Djurhälsan specialister inom Lean Lantbruk och stöd för nödvändig produktionsuppföljning.

Förvaltar våra resurser väl

Svensk djurhållning bättre för klimatet och miljön. Den goda djurhälsan i Sverige innebär ett bättre resursutnyttjande. Friska djur växer bättre, vilket är bra för miljön och klimatet. Varje år avsätter djurproducenter som levererar till slakterier anslutna till Svenska Köttföretagen en viss andel av betalningen till generella branschmedel som går till bevara högs smittskydd och beredskap vid sjukdomsutbrott, samt utvecklingsmedel till olika branschsprojekt.

Produktivitetsutveckling bra för miljön

För att öka produktiviteten i svensk grisproduktion har Svenska Köttföretagen sedan 2014 arbetat med en produktivitetspeng till duktiga smågrisproducenter. Syftet har varit att stimulera till en bättre produktivitet inom svensk smågrisproduktion, vilket ger konsumenterna i förlängningen ett mer resurssmart kött. Med ökat fokus på produktionsuppföljning, produktionsförbättrande åtgärder samt ökad efterfrågan på kvalificerad rådgivning har trenden för de svenska smågrisproducenterna vänt. Produktivitetspengen finansieras av slakterierna och administreras av Svenska Köttföretagen.

Rådgivning för friskare djur

För att utveckla sin verksamhet behövs kunskap och förmågan att omvandla denna till konkret handling och förändring på gården. Här bedriver Gård & Djurhälsan en daglig verksamhet allt ifrån att utbilda djurskötarna i praktiska moment till att sätta upp långsiktiga handlingsplaner tillsammans med gården.

Friska djur kräver mindre resurser. Sjuklighet innebär nämligen inte bara att djuren lider. Det medför också försämrad foderomvandling, vilket leder till en ökad foderåtgång och därmed större miljöpåverkan för varje enskild produkt.

Att så många djur som möjligt får leva ett friskt och bra liv är avgörande om vi vill ha en klimatsmart produktion i Sverige. Överlevnaden av våra svenska djur förbättras kontinuerligt år för år. Mår djuren bra, växer det bättre, kräver mindre med resurser och ger bonden och hela värdekedjan i slutändan en bättre lönsamhet.

För att öka smågrisöverlevnaden i Sverige pågår ett intensivt arbete. Det är inte ett enkelt arbete utan man måste jobba med många olika parametrar för att få till en förändring. Gård & Djurhälsan har sedan vintern arbetat med ett nytt rådgivningsprogram till smågrisproducenter under namnet T5. Vi har även tagit fram kunskapsmaterial rörande strategisk halmning. Strategisk halmning är ett bra sätt att skydda den minsta lilla grisen.

Även för kalv och lamm pågår intensivt arbete för att fånga upp gårdar som önskar konsulterande åtgärder och handlingsplaner för att komma till rätta med eventuella problem. Under våren togs bland annat även Första Lammhjälpen fram med tre korta kunskapsfilmer som hade fantastisk genomslagskraft. Du hittar materialet under #förstalammhjälpen

Rätt foder ger välmående djur

Vilket foder som ges till djuren är avgörande för deras välmående. Fodret främjar både deras hälsa och förebygger sjukdomar. För en bra hantering av djurens mat måste fodret lagras under hygieniska förhållanden så att det inte tar skada av mögel eller förorenas av främmande ämnen. Våra djurproducenter säkerställer också att köttet som produceras ger säkra livsmedel fria från sjukdomsframkallande bakterier, antibiotika, hormoner, mögelgifter, tungmetaller och kemiska föroreningar. För bästa kontroll vad djuren har ätit finns det tydliga regler om dokumentation som syftar till att säkerställa spårbarheten. God foderhygien är viktigt för livsmedelssäkerheten och är grunden för friska djur.

Grisar, boskap och lamm äter även rester från andra livsmedelsindustrier. Våra rådgivare hjälper lantbrukarna att hitta olika kombinationer av foderstater som är både lönsamma, smakrika för djuren och ger rätt näringsämne och energi utifrån djurslag och ålder. Att våra lantbruksdjur äter restprodukter från andra industrier är en naturlig del av det totala svenska kretsloppet genom att maximera nyttan med varje industri. Det som är en restprodukt för en industri, blir en insatsprodukt i en annan.

Det ställer dock stora krav på både uppfödare och rådgivare att ha rätt kunskap och uppföljning när man använder alternativa fodermedel, eftersom olika fodermedel lagras och hanteras på olika sätt och även fungerar olika i foderstaten till djuren. Med många biprodukter och okonventionella fodermedel i foderstaten kan en mycket billig foderstat uppnås, men det är viktigt att de aktuella fodermedlen passar djurens behov och den totala foderstaten ska vara balanserad så att produktionsstörningar undviks. Fungerar inte foderstaten kan, ett annars billigt foder, visa sig bli mycket dyrt.

På Gård & Djurhälsan genomförs tillsammans med de svenska gårdarna löpande foderanalyser för bästa mix till djuren utifrån deras välmående och tillväxt. Friska som mår bra djur, växer bättre. Vilket är en winwin för alla.

Allt på ett djur blir något

Att äta svenskt kött är ett privilegium att vårda. Därför är det extra viktigt i produktionen att hela tiden tänka anatomiskt vid planering av vilka varor som ska produceras. Alla delar på djuret måste tas tillvara på bästa sätt. Det är angeläget att stor del av djuret ska gå till mat, men även de delar som in avnjuts till middag tas tillvara och går till andra industrier. Allt på ett djur blir något.

Förr i tiden var detta en självklarhet att tänka anatomiskt, eftersom mat var en bristvara. Idag är det åter på väg att bli en självklarhet, men mer utifrån att vi vill minska vårt matsvinn och minska vår klimatpåverkan så mycket som möjligt.

Att arbeta och skapa produkter av svenskt kött är verkligen ett gediget och kunskapskrävande hantverk. Att lära sig grunderna som styckare ta upp emot sex månader och att blir köttmästare tar flera år. Ett annat viktigt yrke för att ta anatomiskt ansvar för ett djur är charkmästaren. Mindre bitar som blir över vid styckningen och även hela framdelsdetaljer används bland annat till köttbullar, korv och köttfärs. Att producera charkprodukter är ett bra sätt att få användning av hela djuret och inte bara de allra finaste detaljerna. Tillverkningen med traditionella tekniker såsom saltning, rökning och torkning kan ta lång tid och kräver noggrann övervakning för att slutprodukten ska få rätt struktur, utseende och smak.

I kombination med att ta tillvara alla delar på ett djur, är hög matsäkerhet och bra förpackningar avgörande för lång hållbarhet. Lång hållbarhet bidrar till minskat matsvinn och är därmed en stor fördel för miljön.

Främjar ökad export av svenskt kött

Det är viktigt att svenska exportföretag har tillgång till alla marknader för att få avsättning för hela djuret på världsmarknaden, därför delta Svenska Köttföretagen aktivt i det arbete som görs för att främja ökad export tillsammans med övriga branschen, politiker och myndigheter. Export av vissa köttdetaljer är viktigt då olika marknader efterfrågar olika produkter. Det som svenskar traditionellt inte äter, ses som delikatesser i andra delar av världen. För en hållbar produktion och bra lönsamhet för svenska företag och lantbrukare pågår kontinuerligt arbete att öppna upp marknader som idag stängda för export av svenskt kött. En viktig marknad för svenskt griskött är Kina. Tillgång till den kinesiska marknaden skulle ge beräknad mervärdesintäkt på ca 120 miljoner skr.

Att öka den svenska exporten skulle även ses positivt ur global miljö- och försörjningssynpunkt samt samhällsekonomiskt i Sverige. Några svenska unika mervärden är:

  • Hög livsmedelsäkerhet
  • Sträng djurskyddslagstiftning
  • Hög djurvälfärd
  • Hållbar produktion
  • Extremt låg antibiotikaanvändning
  • Vi är salmonellafria
  • Ingen BSE
  • Ingen paratuberculosis