Schysst kött

Minimalt med antibiotika

Friska djur behöver inga mediciner eller antibiotika. I Sverige är vi unika med god djuromsorg som ger friska djur.

Minimalt med antibiotika

Den unika svenska modellen

Sverige är ett föregångsland då det gäller användningen av antibiotika i djurhållningen. Vi har den lägsta mängden försåld antibiotika i hela EU (mg aktiv substans per kg djur). Dessutom var över 90 % av användningen i form av individbehandling istället för gruppbehandling. Våra närmaste grannar Danmark använder tre gånger så mycket antibiotika och Tyskland 8 gånger så mycket, medan länder som Spanien och Ungern använder nära 20 ggr så mycket. Förklaringen till Sveriges låga förbrukning är vårt förebyggande djurhälsoarbete och vår frihet från vissa djursmittor som andra länder har.

Sveriges bönder har ett långsiktigt hållbart förhållningssätt till användning av antibiotika till djur. Det finns en medvetenhet om att användningen har en stark koppling till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Antibiotikaresistens påverkar inte bara tillgången till effektiva läkemedel till djur utan även till oss människor. Tack vare en ansvarsfull användning av antibiotika är resistensläget hos bakterier mycket gott i Sverige jämfört med i andra länder inom EU.

Redan 1986 tog Sverige, som första land i världen, beslut att upphöra med all inblandning av antibiotika i foder i tillväxtstimulerande syfte. Beslutet har lett till många års erfarenhet av att föda upp friska djur med fokus på god djuromsorg och förebyggande djurhälsovård.

Friska djur bra för folkhälsan

Omfattande och kanske felaktig användning av antibiotika kan medföra att bakterier utvecklar resistens, det vill säga okänslighet för den aktuella antibiotikan. Bakterien påverkas inte alls och därmed uteblir behandlingsresultatet.

Bakterier kan utveckla resistens mot flera olika antibiotika s.k. multiresistens. Ett exempel är de gula stafylokockerna som utvecklat resistens mot ett flertal antibiotika och som benämns MRSA, dessa bakterier finns både hos människor och djur. Resistensegenskaperna är dessutom överförbara mellan olika sorters bakterier. Allt detta innebär att problematiken med resistenta bakterier berör både djur och människor.

Sjukvården i flera andra EU-länder står idag inför en situation där bakterieinfektioner inte längre kan botas med antibiotika, vilket bedöms orsaka 25 000 dödsfall årligen inom EU. Det finns ett tydligt samband mellan användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur*. På senare tid har den antibiotikaresistenta bakterien av den typ som finns hos lantbruksdjur, LA-MRSA, blivit ett ökande problem i många europeiska länder, hos både djur och människor.

Det finns inga indikationer på att LA-MRSA är vanligt förekommande hos svenska grisar och i branschen arbetas aktivt med att höja smittskyddet kring de svenska gårdarna för att på bästa sätt förhindra att LA- MRSA-bakterier ska ta sig in via externa besökare och personal, men även för att effektivt begränsa eventuell ytterligare spridning om LA-MRSA skulle komma in på någon gård. Vid bakteriologiska test, i samband med att sjuka grisar undersöks, har ännu inget fall av LA-MRSA upptäckts i Sverige. Upptäckt av LA-MRSA hos djur är anmälningspliktigt till de svenska myndigheterna.

Kritisk antibiotika sparas till människor

I dagsläget finns det några typer av antibiotika som vi kan och bör göra oss mindre beroende av inom djuruppfödningen. Det är fråga om antibiotika som WHO ser som kritiskt viktiga för att kunna behandla vissa allvarliga sjukdomar hos människa. Jordbruksverket har sedan januari 2013 begränsat veterinärens möjlighet att förskriva dessa antibiotika. Vissa antibiotika tillåts inte längre för användning till djur, och för några andra begränsas användningen. Syftet är att bevara möjligheten att behandla infektionssjukdomar inom humansjukvården.

Onödigt lidande ska inte förekomma

Som branschutvecklingsföretag bedriver vi daglig rådgivning för att svensk djuruppfödning ska fortsätta ha unikt låg antibiotikaanvändning, men det är samtidigt viktigt att bevara en hållbar djurproduktion där vi alltid värnar att allvarligt sjuka enskilda djur inte lider.

  • I branschutvecklingsprojekt som bedrivs är minskad eller bibehållen låg förbrukning av antibiotika ett grundkrav.
  • Vi arbetar dagligen med rådgivning för friska djur. Producenterna är duktiga och betraktar det förebyggande hälsoarbetet som en självklar och viktig del.
  • Klok antibiotikaanvändning är ett viktigt ansvarstagande för djurens välmående och snabbt tillfrisknande. Sjukdomar kan aldrig helt elimineras och sjuka djur som snabbt kan botas ska inte avlivas i onödan.
  • I Sverige sker en mycket selektivt urval av vilket antibiotikapreparat som används för att minimera risken för resistens. Det är tack vare våra svenska behandlingsinstruktioner och strikta antibiotikaval som vi har lägst antibiotikaförbrukning till lantbrukets djur i EU.
  • Vid sjukdomsutbrott gör vi direkta och effektiva insatser för att få läget under kontroll och för att förebygga nya utbrott.
  • Det sker kontinuerlig övervakning av antibiotikaförbrukning och vid systematiska avvikelser sker åtgärder.

Noggrann övervakning

Tillsammans med SVA och med ekonomiskt stöd från Jordbruksverket bedriver Gård & Djurhälsan ett övervakningsprogram för att fånga upp eventuella problem med resistenta sjukdomsframkallande bakterier hos nötkreatur, grisar, får och fjäderfä. Programmet som kallas SVAMPat* utvecklas och modifieras fortlöpande.

Både för nötkreatur och får ingår analyser av insamlade bakterieisolat från juverinflammationer och klövlidanden. Juverinflammationer hos våra mjölkkor är ett mycket viktigt område att bevaka. Vad gäller fårsjukdomen fotröta är behandlingsresultat och eventuell terapisvikt (bristande effekt av behandling) mycket angeläget att följa upp.

Även bakterieisolat från kalvar med lunginflammation samlas in för bakteriodling och resistensbestämning. Proverna insamlas via näshåleprover eller vid obduktion. Penicillinresistens mot luftvägsbakterier är vanlig på kalvar utomlands och därför är det angeläget att övervaka antibiotikakänsligheten på svenska kalvar.

Läs mer om SVAMPat för boskap och får

Inom gris pågår just nu en SVARMPat-studie av svartskorv och mellanörainfektioner.

Läs mer om SVAMPat för gris

*Svarmpat är en förkortning av Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering djurpatogener, det vill säga övervakning av sjukdomsframkallande bakterier hos djur och deras motståndskraft mot antibiotika.

Fem förklaringar till varför antibiotikaförbrukningen är så mycket lägre i Sverige

1. Sedan förbudet 1986 har djurägare och veterinärer arbetat metodiskt med att minska behovet av antibiotika utan att det sker på bekostnad av djurens välbefinnande. Till exempel tillämpas rutiner i djurhållningen som förebygger smittspridning, såsom att hålla olika åldersgrupper åtskilda och att vara noggrann med rengöring och desinfektion.

2. I Sverige har vi bekämpat flera av de smittsamma grissjukdomar som driver upp antibiotikaanvändningen, sjukdomar som är vanliga i övriga EU-länder (t ex svindysenteri och PRRS).

3. I Sverige ges 90 procent av all antibiotika som individbehandling. Endast det djur som är sjukt får antibiotika. I övriga EU-länder ges 90 procent av antibiotika till större djurgrupper eller rentav hela grisbesättningar via fodret eller vattnet.

4. I många länder, till exempel Tyskland, Belgien och Nederländerna, kommer en mycket stor del av veterinärens inkomst från försäljning av läkemedel, vilket gör att det också finns en ekonomisk drivkraft hos veterinären som kan leda till överförskrivning. I Sverige har det alltid varit apoteken som skött försäljning av läkemedel, och det veterinära arbetet fokuserar på att förebygga sjukdomar istället för att tjäna pengar på läkemedelsförsäljning.

5. Minskad smittspridning och större motståndskraft hos djuren är även en följd av att Sverige har EU:s bästa djurskyddsregler.