Vägen från Afrika till Europa
Afrikansk svinpest är en mycket smittsam virusinfektion som är fruktad världen över. Den beskrevs första gången 1921 i Kenya. Fram till 2007 förekom Afrikansk svinpest nästan bara i Afrika söder om Sahara. På 1960-talet och fram till 1995 var den ständigt förekommande även i Spanien, Portugal och på Sardinien. Tack vare intensiva bekämpningsprogram lyckades man utrota sjukdomen 1995 i Spanien och Portugal, men på Sardinien har bekämpningen inte lyckats. Här baseras grishållningen på viltlevande grisar vilket avsevärt försvårar bekämpningsprogrammet. På 1970- och 1980-talet sågs Afrikansk svinpest också i Sydamerika och Karibien. Där smittan har bekämpats har det i många fall varit nödvändigt att totalt utplåna svinpopulationen i stora områden. För sju år sedan, 2007, spreds Afrikansk svinpest till Georgien via infekterat matavfall från ett afrikanskt fartyg. Efter det har sjukdomen spridits okontrollerat i Ryssland och 2012-2013 rapporterades även flera fall från Vitryssland och Ukraina. Under januari-februari 2014 nådde smittan EU när sjukdomen påvisades hos vildsvin i Litauen och Polen, i områden som gränsar till Vitryssland.
Mycket motståndskraftigt virus
Endast tamsvin och vildsvin kan drabbas av Afrikansk svinpest medan vårtsvin och ”mjuka” fästingar kan bära på och sprida smittan utan att själva bli sjuka. Dessa mellanvärdar har störst betydelse i Afrika, men det finns en risk att denna typ av fästingar kan spridas till andra områden i världen i och med klimatförändringarna och därmed försvåra ett bekämpningsarbete av Afrikansk svinpest. Människor kan inte smittas av Afrikansk svinpest. Afrikansk svinpest orsakas av Asfiviruset som är ett virus som överlever det mesta såsom nedfrysning, måttlig uppvärmning och extrema pH-värden. Detta betyder att det kan överleva i torkat, saltat och rökt kött i flera månader och i fruset kött i flera år. Därför ska du aldrig ge matavfall till grisar! Asfiviruset överlever också utan problem på kläder som varit i kontakt med smittade djur och på skor som trampat i avföring från smittade djur. Viruset kan alltså spridas både direkt mellan grisar och indirekt via matavfall, skodon, kläder, redskap, transporter och döda djur.
Ett våldsamt sjukdomsförlopp
Viruset kommer in i grisen via munnen eller de övre luftvägarna och förökar sig snabbt i svalget och halsmandlarna. Härifrån når det blodet och angriper framförallt de ”stora ätarcellerna” som spelar stor roll i kroppens immunförsvar. Viruset skadar också kroppens lymfknutor och väggarna i blodkärlen samt stör blodets levringförmåga. Efter att grisen smittats med Afrikansk svinpest tar det 5-15 dagar innan sjukdomen bryter ut. Ibland är sjukdomen perakut och grisarna dör innan några symptom ses. Är sjukdomsförloppet akut får grisen först hög feber ett par dagar och nedsatt trivsel. Huden blir ofta blåaktig över öron, tryne, buk, skinkor samt ben och det kan ses blödningar. Grisarna ligger i högar, skakar och vill inte resa sig. Om de tvingas att röra sig går de ostadigt. En del djur får svårt att andas, varigt ögonflöde, kräkningar och diarré samt blödningar från mun och ändtarm. Dräktiga suggor kastar. Efter 5–10 dagar blir djuren medvetslösa och dör. Dödligheten är nästan hundraprocentig. I område i världen där sjukdomen är ständigt förekommande förekommer en lindrigare variant av sjukdomen med mildare symptom och något lägre dödlighet. Det går inte att skilja Klassisk svinpest från Afrikansk svinpest genom sjukdomsbild eller obduktion, utan bara genom laboratorieundersökningar.
Bekämpning genom stamping out
Det finns ingen behandling mot Afrikansk svinpest och inget effektivt vaccin. Det har tidigare använts ett levande vaccin men detta gav ett dåligt skydd och skapade istället kroniskt sjuka djur och smittbärare. Idag bekämpas sjukdomen med så kallad stamping out, vilket betyder att man avlivar hela djurgrupper, sanerar och begränsar transporter i spärrade område. Bekämpningen styrs av ett EU-direktiv.
Smittskyddsråd
För att förhindra smittspridning av Afrikansk svinpest ska du:
• Informera hela personalen om rådande smittskyddsregler.
• Vänta minst 48 timmar innan inträde i svensk besättning efter besök utomlands där kontakt förekommit med
klövbärande djur.
• Tänka på att kött, utrustning och jakttroféer från en jaktresa kan vara smittkällor!
• Rengöra och desinfektera skodon som använts utomlands innan gårdsplan och stallområden beträds.
• Utrusta personalen och besökare med rena gårdsegna skor och arbetskläder.
• Införa obligatorisk handtvätt innan personal och besökare går in i besättningen.
• Ha strikta utlastningsrutiner och aldrig låta transportören gå in i vare sig utlastningsutrymmet eller i besättningen.
Tillhandahåll gårdsegna skyddskläder och stövlar till transportören. Gårdens personal som hjälper till med utlastningen ska också tvätta händerna och byta, tvätta samt desinficera sina stövlar och skyddskläder efter utlastningen. Även lastplatsen och utlastningsutrymmet ska rengöras och desinficeras efter utlastning.*
• Alltid föra besöksjournal och använda Visitor’s certificate om besökaren varit i eller kommer från utlandet.
• Aldrig ge grisarna någon form av matavfall.
• Alltid kontakta din veterinär om du känner dig osäker på hälsoläget bland dina djur.
Mer smittskyddsinfo på vår hemsida www.gardochdjurhalsan.se
* Slakttransporter som går utomlands löper hög risk att få med sig smitta på bilen eller på transportörens skor och kläder. Transportörer bör följa SDS´s rekommendationer om att tvätta bilen efter avlastning, duscha och byta kläder samt hålla 48-timmarsregeln innan en ny besättning besöks.
Maria Olsson
djurhälsoveterinär Ängelholm
