Svensk djurhållning är bättre för miljön och klimatet

Den goda hälsan hos svenska djur innebär ett bättre resursutnyttjande. Sverige har under lång tid bekämpat flera av de smittsamma sjukdomar som påverkar djurhälsa och produktion i andra EU-länder, som till exempel BVD och paratuberkulos. Friska djur mår bra och växer bättre och detta är även bra för miljön och klimatet.  Sjuklighet innebär nämligen inte bara att djuren lider. Det leder också till försämrad foderomvandling, vilket leder till en ökad foderåtgång och större miljöpåverkan för det producerade livsmedlet.

I skriften "Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara 2050" som givits ut av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket konstateras att svensk produktion av kött, mjölk och ägg i genomsnitt ger upphov till mindre växthusgasutsläpp än andra EU-länders produktion.

I länder som USA och Brasilien är så kallad feedlot-uppfödning  vanlig. Djur hålls oftast i feedlots under de sista månaderna av uppfödningstiden och ges då kraftfoder (ofta bestående av majs och sojamjöl), vilket medför ett sämre utnyttjande av miljöresurser jämfört med grovfoder/betesdrift. Djurhållningen är intensiv, med ett stort antal djur på liten yta, vilket också innebär att djurgrupperna blir mycket större och att det därmed är lättare att smittor sprids mellan djuren. I och med ökad smittspridning blir behovet av antibiotika större.

På webbplatsen Köttguiden finns mer information om svenskt kontra utländskt kött ur ett miljö- och djurskyddsperspektiv.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår