Lägst antibiotikaanvändning i EU

I Sverige har vi under lång tid arbetat för friska djur och ansvarsfull antibiotikaanvändning. Redan 1986 infördes ett förbud mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.  2006 antogs en sådan lag i EU, men antibiotikaanvändningen till livsmedelsproducerande djur i andra EU-länder ligger alltjämt på en hög nivå. Diagrammet nedan visar antibiotikaförbrukning per kg levandevikt 2010-2011.

Källa: Third ESVAC report, EMA 2013

EU bedömer att ca hälften av all antibiotika i EU ges till djur. I USA är motsvarande siffra 80 procent, vilket beror på att antibiotika i stor utsträckning kan ges till djur utan veterinär förskrivning. I USA är det dessutom fortfarande tillåtet att ge djur antibiotika i tillväxtstimulerande syfte. Statistik från den svenska övervakningen av antibiotikaresistens visar att den veterinära försäljningen av antibiotika (alla djurslag) 2012 var cirka 12 ton. Motsvarande siffra för den svenska sjukvården är cirka 65 ton.

I Sverige ges dessutom vanligtvis – till skillnad från i andra EU-länder - så kallade smalspektriga antibiotika (såsom penicillin) vilket innebär mindre risk för resistensutveckling i jämförelse med bredspektrumantibiotika.

MRSA-bakterien blir allt vanligare hos djur i EU

I länder med hög antibiotikaanvändning ses även högre förekomst av antibiotikaresistenta bakterier av olika slag. Ett exempel är den antibiotikaresistenta bakterien MRSA, som sprids genom direktkontakt. På senare år har antalet rapporter om fall av MRSA bland nötkreatur ökat internationellt. MRSA CC398 har påvisats från mjölkkor i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Schweiz. Rapporter tyder också på att MRSA är vanligt hos gödkalvar i Nederländerna.

I den svenska övervakningen har man observerat ett jämförelsevis lågt men dock ökande antal MRSA-bärare bland människor, men bland nötkreaturen har det endast påvisats enstaka bärare: ett fall om året sedan 2011. Läs mer om övervakningen av MRSA på SVA:s hemsida.

Fyra förklaringar till att antibiotikaförbrukningen är så mycket lägre i Sverige

1. Sedan förbudet 1986 har djurägare och veterinärer arbetat metodiskt med att minska behovet av antibiotika utan att det sker på bekostnad av djurens välbefinnande. Till exempel har flera av de smittsamma djursjukdomar som driver upp antibiotikaanvändningen bekämpats, sjukdomar som är vanliga i övriga EU-länder (t ex BVD).

3. I Sverige ges 90 procent av all antibiotika som individbehandling. Endast det djur som är sjukt får antibiotika. I övriga EU-länder ges upp till 90 procent av antibiotika till större djurgrupper eller rentav hela besättningar via fodret eller vattnet.

4. I många länder, till exempel Tyskland, Belgien och Nederländerna, kommer en mycket stor del av veterinärens inkomst från försäljning av läkemedel, vilket gör att det också finns en ekonomisk drivkraft hos veterinären som kan leda till överförskrivning. I Sverige har det alltid varit apoteken som skött försäljning av läkemedel, och det veterinära arbetet fokuserar på att förebygga sjukdomar istället för att tjäna pengar på läkemedelsförsäljning.

5. Minskad smittspridning och större motståndskraft hos djuren är även en följd av att Sverige har EU:s mest långtgående djurskyddsregler.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår