Lägst antibiotikaanvändning i EU

I Sverige har vi under lång tid arbetat för friska djur och ansvarsfull antibiotikaanvändning. Redan 1986 infördes ett förbud mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.  2006 antogs en sådan lag i EU, men antibiotikaanvändningen till livsmedelsproducerande djur i andra EU-länder ligger alltjämt på en hög nivå. Diagrammet nedan visar antibiotikaförbrukning per kg levandevikt 2010-2011.

Källa: Third ESVAC report, EMA 2013

EU bedömer att ca hälften av all antibiotika i EU ges till djur. I USA är motsvarande siffra 80 procent, vilket kan förklaras av att man där rutinmässigt ger djuren tillväxtbefrämjande antibiotika. Statistik från den svenska övervakningen av antibiotikaresistens visar att den veterinära försäljningen av antibiotika (alla djurslag) 2012 var cirka 12 ton. Motsvarande siffra för den svenska sjukvården är cirka 65 ton.

Mer information om resultaten från den svenska övervakningen av antibiotikaresistens finns på SVA:s hemsida.


MRSA-bakterien blir allt vanligare hos utländska grisbönder

I länder med hög antibiotikaanvändning inom lantbruket ses även högre förekomst av antibiotikaresistenta bakterier av olika slag. Ett exempel är den antibiotikaresistenta bakterien MRSA, som sprids genom direkt kontakt. När MRSA från grisar sprids till människor är det framför allt bönder, djurskötare och veterinärer som drabbas, men de kan i sin tur föra smittan vidare till personer i sin närhet. Färska siffror från Danmark, där andelen MRSA-smittade grisar i slakten stigit från 44 procent 2011 till 77 procent 2012, visar en stadigt stigande andel MRSA-bärare bland grisbönderna. I Sverige har man endast påvisat MRSA hos en gris, i samband med provtagning på slakteriet.

Se SVT:s inslag om antibiotikaresistenta bakterier hos danska bönder (20130328)

 

Fem förklaringar till varför antibiotikaförbrukningen är så mycket lägre i Sverige

1. Sedan förbudet 1986 har djurägare och veterinärer arbetat metodiskt med att minska behovet av antibiotika utan att det sker på bekostnad av djurens välbefinnande. Till exempel tillämpas rutiner i djurhållningen som förebygger smittspridning, såsom att hålla olika åldersgrupper åtskilda och att vara noggrann med rengöring och desinfektion.

2. I Sverige har vi bekämpat flera av de smittsamma grissjukdomar som driver upp antibiotikaanvändningen, sjukdomar som är vanliga i övriga EU-länder (t ex svindysenteri och PRRS).

3. I Sverige ges 90 procent av all antibiotika som individbehandling. Endast det djur som är sjukt får antibiotika. I övriga EU-länder ges 90 procent av antibiotika till större djurgrupper eller rentav hela grisbesättningar via fodret eller vattnet.

4. I många länder, till exempel Tyskland, Belgien och Nederländerna, kommer en mycket stor del av veterinärens inkomst från försäljning av läkemedel, vilket gör att det också finns en ekonomisk drivkraft hos veterinären som kan leda till överförskrivning. I Sverige har det alltid varit apoteken som skött försäljning av läkemedel, och det veterinära arbetet fokuserar på att förebygga sjukdomar istället för att tjäna pengar på läkemedelsförsäljning.

5. Minskad smittspridning och större motståndskraft hos djuren är även en följd av att Sverige har EU:s bästa djurskyddsregler. Läs mer i detta avsnitt.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår