Sverige har EU:s bästa djurskyddsregler

Svensk djurskyddslagstiftning är bland världens bästa. Detta innebär inte bara att djurvälfärden hos svenska grisar är bättre, utan är även en viktig anledning till att antibiotikaförbrukningen kan hållas på en låg nivå. Till exempel får man i Sverige inte hålla lika många grisar per kvadratmeter som i andra EU-länder. En positiv sidoeffekt av detta är ett minskat infektionstryck, dvs mängden smittämne som ansamlas i djuren och deras närmiljö. Svenska smågrisar är äldre när de avvänjs från suggan och de är därför inte lika känsliga för ”dagissmittorna” de utsätts för när de förs ihop med grisar från andra kullar.

Därför är knorren viktig

I Sverige är det inte tillåtet att kupera svansen på grisarna. När grisar utsätts för stress, inte kan utföra sina naturliga beteenden eller är understimulerade kan svansbitning uppstå. Svansbitning, när grisar biter av svansen på en annan gris, är plågsamt för det drabbade djuret men är också en indikation på att grisarna inte har det bra. Svenska grisbönder arbetar med att ge grisarna en stressfri och stimulerande miljö så att svansbitning inte uppstår.

I de flesta EU-länder har man inte åtgärdat dessa grundläggande brister i grishållningen, utan väljer istället att kupera grisarnas svansar, vilket innebär att beteendet inte kan utföras men att de bakomliggande orsakerna till svansbitning finns kvar. Europeiska livsmedelsmyndigheten har i en rapport från 2007 visat att mer än 90 procent av grisarna i EU svanskuperas. EU:s grisdirektiv har sedan 1 januari 2013 ett förbud mot rutinmässig svanskupering, men än så länge är det bara Sverige, Finland och Litauen som lever upp till detta krav.

”Sedan 2010 har FVO [EU-kommissionens livsmedels- och veterinärbyrå] gjort 17 inspektioner i medlemsstaterna som avsett efterlevnaden av EU´s grisdirektiv 2008/120/EC om miljöberikning och förbud mot svanskupering. Av dessa 17 inspektioner påpekade FVO brister i efterlevnaden avseende tilldelning av strö till grisar samt förekomst av svansamputationer i 12 fall (Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Italien 2010 och 2012, Portugal, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike). I t.ex. Danmark amputeras svansen på mer än 98% av grisarna. I tre inspektioner kommenterades inte funna brister och endast vid två inspektionstillfällen (Luxemburg och Sverige) kunde man rapportera full efterlevnad av EU´s grisdirektiv.”

Citat från Bo Algers, veterinär och professor i husdjurshygien vid SLU.

EFSA-rapport om svanskupering

Frigående suggor - hela livet

Svenska suggor får inte hållas fastspända (fixerade), vare sig när de är dräktiga/väntar på att betäckas (s.k. sinsuggor) eller under digivningsperioden, när de har smågrisar. I övriga EU var det fram till årsskiftet 2012/2013 tillåtet att hålla suggor fixerade året runt. Nu har EU-reglerna skärpts och det är enligt EU:s grisdirektiv sedan 1 januari 2013 förbjudet att fixera suggorna från och med fyra veckor efter betäckning till en vecka före grisningen. Ännu är dock 3,2 miljoner av EU:s 15 miljoner suggor fixerade även under denna tidsperiod.

Här finns Jordbruksverkets rapport om efterlevnaden av det s.k. grisdirektivet.

Mer information från Jordbruksverket om EU:s grisdirektiv och dess marknadseffekter

God hälsa även när djurskyddet försvårar smittskyddet

Andra djurskyddsregler innebär en större risk för smittspridning. I Sverige får alla grisar strö, som t ex halm eller torv, att böka i för att få utlopp för sina naturliga beteenden. De ska även ha hel golvyta att ligga och gå på. Sammantaget innebär detta att det är besvärligare och mer tidskrävande att göra rent i boxarna, och därmed är det även mer arbetskrävande att hålla infektionstrycket på en låg nivå.

I EU hålls ca två tredjedelar av alla grisar på helspaltgolv (ett gallerliknande golv där smutsen trillar igenom hålen). Sex procent av grisarna bedöms ha tillgång till strö (EFSA 2007). Detta underlättar rengöringen men avsaknaden av strö innebär att grisarna inte får utlopp för sin medfödda drift att böka, vilket i sin tur leder till stress hos djuren. Stressrelaterade beteenden såsom svansbitning blir då vanligare.

Det goda hälsoläget och den låga antibiotikaförbrukningen i den svenska grishållningen visar dock att man trots dessa olika förutsättningar ändå lyckas bättre med att hålla infektionstrycket nere.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår