Kalvhälsa i svenska mjölkkobesättningar

Bakgrunden till Kalvhälsoprojektet tar egentligen avstamp i ett annat projekt, Svensk Mjölks ”Svenskt system för djurvälfärd”. I förarbetet till det projektet upptäcktes att större besättningar hade högre kalvdödlighet. Mot bakgrund av den snabba strukturutvecklingen med allt fler stora besättningar, kommer alltså kalvhälsofrågor bli allt viktigare. Då gäller det att vi kan ge bra råd till besättningar med problem. Hösten 2005 startade därför ett samarbetsprojekt mellan Svenska Djurhälsovården, Svensk Mjölk och Sveriges Lantbruksuniversitet för att närmare kartlägga orsakerna till den höga dödligheten i stora mjölkkobesättningar. Projektet finansieras delvis av Stiftelsen Lantbruksforskning och Agria.

Val av besättningar

Kokontrollanslutna mjölkkobesättningar valdes ut efter storlek och rapporterad dödlighet hos kalvar i åldern 1-90 dagar. Storleksmässigt skulle de i september 2003 ha mer än 140 kor och i augusti 2005 mer än 160 kor. Av logistiska skäl uteslöts besättningar belägna norr om Dalälven.

Trettio besättningar med låg dödlighet och trettio besättningar med hög dödlighet tackade ja till att vara med i studien. I besättningarna med låg dödlighet varierade denna från 0 % till 2 %. För besättningarna med hög dödlighet varierade dödligheten från 6 % till 24 %.

Besättningarna besöktes under december 2005 till mars 2006. Djurägarna/-skötarna intervjuades om olika rutiner på gården. Under besöket fick djurskötarna tillfälle att visa vilka mästare de är på att fånga kalvar eftersom vi tog både blod-, och träckprov på dem. Alla kvigkalvar mellan 30-90 dagars ålder lyssnades även på lungorna.

Intervjufrågorna behandlade huvudsakligen tre områden:

  • personella resurser (t.ex. tid som lades på kalvskötsel, antal skötare, arbetsfördelning, ledning),
  • smittskydd (t.ex. hur många kontakter en kalv hade med andra kalvar/nötkreatur under uppfödningen, antal flyttningar av kalven, rengöringsrutiner i olika avdelningar) och
  • skötselrutiner (t.ex. kontroll av råmjölksintag och råmjölkskvalitet, rengöringsrutiner i mjölkutfodringen, system för avvänjning, behandlingsrutiner och sjukdomsövervakning).

Vid besöket gjordes också en bedömning av kalvarnas kondition genom att de parametrar för kalvvälfärd som tagits fram och testats i projektet ”Svenskt system för djurvälfärd” (bl. a. hull och renlighet) registrerades.

Det är en massa olika information som nu ska börja bearbetas och sammanställas. Vi kommer att rapportera om resultaten när de blir färdiga.

Maria Torsein

 

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår