Resultat 2017 - Ungnöt

Nedan redovisas intäkter och kostnader för produktionsåret 2016. Uppgifterna redovisas per kg slaktad vikt och siffran efter landet, t ex Sverige-230, står för antalet slaktade djur för den specifika gården. För bättre överblick har ett antal gårdar och länder valts ut för att vara med i jämförelsen som redovisas nedan.

Avräkningspris

Avräkningspriset i diagrammet nedan är inklusive transportkostnad till slakteriet. Det innebär för Sveriges del att priset är 1,21 kr högre jämfört med vad lantbrukaren har fått betalt för nötköttet. Sveriges Agri benchmarkgårdar har ett konkurrenskraftigt avräkningspris och ligger högst i Europa för så väl mjölkras som köttras av valda länder i diagrammet nedan. Sverige-230 ligger på 42,92 kr per kg och den ekologiska ungnötsgården Sverige-100 har genomsnittspriset 48,25 kr per kg för 2016. Bägge gårdarna har haft en positiv prisutveckling. Utav samtliga ungnötsgårdar, 72 st, i nätverket är det bara Schweiz som ligger högre inom Europa. De schweiziska gårdarna ligger inom prisintervallet 67-107 kr per kg och har därmed det högsta avräkningspriset i den totala jämförelsen. Priset har gått ned i Kina och framförallt i USA. Australien har däremot haft en positiv prisutveckling.

Figur 1 Avräkningspris (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Livdjurspris

Ökningen av livkalvpriset på mjölkraskalv har slagit igenom ordentligt för Sverige-230 som låg i genomsnitt på 30,4 kr per kg 2016 vilket kan jämföras med 2015 då det låg under 20 kr per kg. Även priset på dikalven har ökat i Sverige och har gått om både Italien-910 och Frankrike-70. Livkalvpriset i USA är ca 10 kr lägre 2016 jämfört med 2017.


Figur 2 Livdjurspriser (kr per kg) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Tillväxt

Sveriges gårdar i Agri Benchmark hävdar sig väl i konkurrensen gällande tillväxt gram per dag, i synnerhet sett till andelen grovfoder i foderstaten. Sverige-100 har en tillväxt på över 1600 g per dag på sina ekologiska tunga köttrastjurar vilket är mer än vad tjurarna i italienska feedlots växer och knappt 100 gram lägre per dag jämfört med feedlots i USA och Sydafrika som har en väsentligt kortare uppfödningsperiod då de står för slutgödning.

Framförallt Österrike-120 men även Tyskland-260 har hög tillväxt på sina mjölkrasdjur men en förklaring är att de är av rasen Simmental som är en kombinationsras mjölk/kött i dessa länder. Jämfört med ren mjölkras hävdar sig den svenska gården väl gällande tillväxt. Båda de svenska gårdarna har ökat sin tillväxt marginellt från året innan. Gårdar med betesbaserad produktion ligger lägre i produktivitet, hit räknas Irland, Australien och Brasilien.


Figur 3 Tillväxt (gram per dag) för djuren på några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Slaktvikt

Italien har den högsta slaktvikten av jämförda gårdar i figur 4. Österrike-120 och Tyskland-260 har hög slaktvikt på sina mjölkrasdjur med förklaringen att de är av rasen Simmental som är en kombinationsras mjölk/kött i dessa länder. Bägge de svenska gårdarna har höjt sina slaktvikter från året innan, Sverige-100 med ca 15 kg och Sverige-230 med ca 5 kg, vilket kan förklaras med högre livkalv- och avräkningspriser.

Figur 4. Genomsnittlig slaktvikt för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016.

Arbetskostnad och arbetsproduktivitet

Sverige utmärker sig med sin höga lönekostnad för så väl betalda löner och uppgivet alternativvärde eller beräknande kostnader för eget arbete. Irland ligger tillexempel på 86 kr per timme för eget arbete medan Sverige uppger över 200 kr per timme. Låglöneländer är Polen, Brasilien, Kina och Sydafrika.


Figur 5 Arbetskostnad (kr per timme) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

USA-75 000 fortsätter att helt dominera gällande produktivitetsmåttet kg kött per arbetad timme. Feedlots i Italien och Sydafrika har också hög produktivitet per arbetad timme. Sverige-230 ligger förhållandevis väl till jämfört med övriga länder i figur 6. 


Figur 6 Arbetsproduktivitet (kg kött per arbetad timme) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Markkostnad

Markkostnaden per ha är förhållandevis låg för de svenska gårdarna jämfört med övriga gårdar i Europa där Italien toppar med en hög arrendekostnad. Markkostnaden har gått ned något för Italien, Irland, Brasilien, Kina och Sydafrika. För övriga länder, inklusive Sverige har priset gått upp.  Feedloten i USA saknar mark (köper in foder) och därmed ingen markkostnad.


Figur 7 Markkostnad (kr per hektar) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Produktiviteten sett till markkostnad per kg producerat kött så ser det lite annorlunda ut då både markkostnad per hektar och hur arealkrävande produktionen är. Irland har en relativt hög arealkostnad och stort behov av areal på grund av betesdriften vilket ger en hög beräknad markkostnad per kg medan Italien använder väldigt lite mark i sin produktion och får där med en låg markkostnad per kg slaktad vikt trots högt pris per hektar. Australien har en relativt låg markkostnad per hektar men en hög arealåtgång på grund av extensiv betesdrift.


Figur 8 Markkostnad (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Totala kostnader 

Sverige-100 ligger näst högst i kostnader av de europeiska gårdarna nedan. En hög arbetskostnad är en bidragande orsak. Bara den ekologiska gården Tyskland-800 ligger högre. Kinas feedlot på 940 har också höga kostnader varav en stor andel är rörliga. De har däremot minskat något. Kostnaderna har bara ökat marginellt för Sverige-100 trots en dyrare livkalv än året innan. För Sverige-230 har de rörliga kostnaderna ökat med 1,5 kr per kg slaktad vikt vilket delvis beror på ett kraftigt ökat kalvpris. USA-75 000 har minskat sina rörliga kostnader med 10 kr per kg vilket troligtvis beror på en billigare kalv. Kalvkostnaden står för 78% av de rörliga kostnaderna för USA-75 000. Brasilien-400 har ökat sina kostnader med 8 kr per kg slaktad vikt. Kapitalkostnader har ökat med ca 4 kr och rörliga kostnader med resterande. 


Figur 9 Totala kostnader (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Intäkter och kostnader

Staplarna i diagrammen nedan visar på kostnaderna fördelat på betalda kostnader, avskrivningar och beräknade alternativkostnader för arbete, mark och kapital. Prickarna är intäkter, den lägre är köttpriset och där på adderas eventuellt stöd kopplat till produktionen (betesmarkersättningar, kompensationsbidrag för foderareal och ekostöd) som blir den övre pricken. Gårdsstödet är ej inkluderat i figur 10. Sverige-230 har för första gången full kostnadstäckning av köttpris och stöd exkl. gårdsstöd. Kina-940 och USA-75 000 har full kostnadstäckning av köttpriset och har inga stöd utöver detta. För USA-75 000 har även intäkterna minskat med ca 10 kr per kg vilket gör att marginalen i stort sett är oförändrad.


Figur 10 Intäkter och kostnader (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Figur 11 visar på totala kostnader och intäkter inklusive gårdsstöd för de två svenska ungnötsgårdarna Sverige-100 och Sverige-230. För 2016 hade bägge gårdarna full kostnadstäckning när även gårdsstödet räknades in. Bägge gårdarna har högre intäkter men Sverige-230 hade även något högre kostnader 2016 jämfört med 2015. Däremot har bägge ökat sina marginaler. Intäktsökningen beror framförallt på ett högre avräkningspris. 


Figur 11 Intäkter och kostnader (kr per kg slaktad vikt) för de svenska ungnötsgårdarna under perioden 2012-2016

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår