Resultat 2016 - Ungnöt

Nedan redovisas intäkter och kostnader för produktionsåret 2015. Uppgifterna redovisas per kg slaktad vikt och siffran efter landet, t ex Sverige-230, står för antalet slaktade djur för den specifika gården. För bättre överblick har ett antal gårdar och länder valts ut för att vara med i jämförelsen som redovisas nedan.

Avräkningspris

Avräkningspriset i diagrammet nedan är inklusive transportkostnad till slakteriet. Det innebär för Sveriges del att priset är 1,21 kr högre jämfört med vad lantbrukaren har fått betalt för nötköttet. Sveriges Agri benchmarkgårdar har ett konkurrenskraftigt avräkningspris och ligger högst i Europa för så väl mjölkras som köttras av valda länder i diagrammet nedan. Utav samtliga ungnötsgårdar, 72 st, i nätverket är det bara Schweiz som ligger högre inom Europa. Deras gård i jämförelsen ligger på motsvarande 85 SEK, alltså i nivå med den kinesiska gården. I snitt har Kinas fem gårdar minskat sitt avräkningspris 2015 jämfört med 2016, men det gäller inte gården Kina-940 som ligger 10-20 kr högre per kg jämfört med de övriga fyra kinesiska gårdarna.

Figur 1.  Avräkningspris (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Livdjurspris

 Sverige har haft en gynnsam utveckling av dikalvspriset vilket visar sig i jämförelsen. Priset ligger närmare 5 kr högre per kg 2015 jämfört med 2014 och ligger nu i nivå med dikalvspriset för den franska gården. Även USA har haft en fortsatt god utveckling av livdjurspriset men där det även finns en valutaeffekt då Svenska kronan förlorade i värde mot dollarn 2015 jämfört med 2014. 


Figur 2. Livdjurspriser (kr per kg) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Tillväxt

Sveriges gårdar i Agri Benchmark hävdar sig väl i konkurrensen gällande tillväxt gram per dag, i synnerhet sett till andelen grovfoder i foderstaten. Sverige-100 har en tillväxt på över 1600 g per dag på sina ekologiska tunga köttrastjurar vilket är mer än vad tjurarna i italienska feedlots växer och knappt 100 gram lägre per dag jämfört med feedlots i USA och Sydafrika som har en väsentligt kortare uppfödningsperiod då de står för slutgödning.

Framförallt Österrike-120 men även Tyskland-260 har hög tillväxt på sina mjölkrasdjur men en förklaring är att de är av rasen Simmental som är en kombinationsras mjölk/kött i dessa länder. Jämfört med ren mjökras hävdar sig den svenska gården väl gällande tillväxt. Gårdar med betesbaserad produktion ligger lägre i produktivitet, hit räknas Irland, Australien och Brasilien.

Figur 3. Tillväxt (gram per dag) för djuren på några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Arbetskostnad och arbetsproduktivitet

Sverige utmärker sig med sin höga lönekostnad för så väl betalda löner och uppgivet alternativvärde eller beräknande kostnader för eget arbete. Irland ligger tillexempel på 70 kr per timme för eget arbete medan Sverige uppger över 200 kr per timme. Låglöneländer är Polen, Brasilien, Kina och Sydafrika.

Figur 4. Arbetskostnad (kr per timme) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015. 

USA feedlot på 75 000 djur är i en klass för sig gällande produktivitetsmåttet kg kött per arbetad timme. Sverige-230 ligger förhållandevis väl till jämfört med övriga länder bortsett från feedloten i USA och Italien. 

Figur 5. Arbetsproduktivitet (kg kött per arbetad timme) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Markkostnad

Markkostnaden per ha är förhållandevis låg för de svenska gårdarna jämfört med övriga gårdar i Europa där Italien toppar. Feedloten i USA saknar mark (köper in foder) och därmed markkostnad .

Figur 6 Markkostnad (kr per hektar) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Produktiviteten sett till markkostnad per kg producerat kött så ser det lite annorlunda ut då både markkostnad per hektar och hur arealkrävande produktionen är. Irland har en relativt hög arealkostnad och stort behov av areal på grund av betesdriften vilket ger en hög beräknad markkostnad per kg medan Italien använder väldigt lite mark i sin produktion och får där med en låg markkostnad per kg slaktad vikt trots högt hektar pris. Australien har en relativt låg markkostnad per hektar men en hög arealåtgång på grund av extensiv betesdrift.

Figur 7. Markkostnad (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Totala kostnader 

Sverige-100 ligger näst högst i kostnader av de europeiska gårdarna nedan. En hög arbetskostnad är en bidragande orsak. Bara den ekologiska gården Tyskland-800 ligger högre. Kinas feedlot på 940 har också höga kostnader varav en stor andel är rörliga.

Figur 8. Totala kostnader (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015. 

Intäkter och kostnader

Staplarna i diagrammen nedan visar på kostnaderna fördelat på betalda kostnader, avskrivningar och beräknade alternativkostnader för arbete, mark och kapital. Prickarna är intäkter, den lägre är köttpriset och där på adderas eventuell stöd kopplat till produktionen (betesmarkersättningar, kompensationsbidrag för foderareal och ekostöd) som blir den övre pricken. Gårdsstödet är ej inkluderat i detta diagram. Sverige-230 har nära full kostnadstäckning av köttpris och stöd exkl. gårdsstöd. Kina-940 och USA-75 000 har full kostnadstäckning av köttpriset och har inga stöd utöver detta. 

Figur 9. Intäkter och kostnader (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Figur 10 visar på totala kostnader och intäkter inklusive gårdsstöd för de två svenska ungnötsgårdarna Sverige-100 och Sverige-230. För 2015 hade bägge gårdarna full kostnadstäckning när även gårdsstödet räknades in.

Figur 10. Intäkter och kostnader (kr per kg slaktad vikt) för de svenska ungnötsgårdarna under perioden 2012-2015.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår