Resultat 2013 - Ungnöt

Intäkter och kostnader är för produktionsåret 2012 och redovisas per kg slaktad vikt. Siffran efter landet är antal slaktade djur per år för den specifika gården. För bättre överblick väljs ett urval av gårdar och länder ut till tabeller och diagram nedan, ifrån det totala antal gårdar i jämförelsen. 

Avräkningspris

Sverige har ett konkurrenskraftigt avräkningspris under 2012 och ligger bland de bästa i Europa. Enbart en av de polska gårdarna har högre i Europa än den svenska ekologiska ungnötsgården, SE-100, som hade ett genomsnittligt avräkningspris över 41 kr per kg. Köttpriserna är annars högst i Kina, Indonesien, Kazakstan och Nordafrika, följt av Europa. Lägst priser finns i Mexico, Sydamerika, Australien (frånsett den feedlot som säljer sina djur till den japanska marknaden) och Sydafrika. 


Intressant är att de svenska konventionella köttrastjurarna, Sverige-150, inte har ett högre avräkningspris än de svenska mjölkrastjurarna, Sverige-230. Mellan Polens två gårdar skiljer det drygt 17 kr per kg till köttrastjurarnas fördel jämfört med mjölkrastjurarna, vilket är en extrem skillnad.

Prisutvecklingen har varit starkt positiv de senaste 15 åren och då framförallt i de länder som historiskt  sett haft ett lågt pris. Det gör att prisgapet mellan länderna världen över har minskat under den här perioden och därmed närmat sig varandra.

 

Livdjurspriser

 Kalvpriset följer globalt sett samma mönster som köttpriset kronor per kg. Prisnivåerna på dikalv ligger på liknande nivåer i EU, Canada och USA. Sverige har förhållandevis lågt dikalvpris per kg sett till övriga Europa. Gårdarna i Österike och Tyskland följer inte mönstret avräkningspris-kalvpris utan deras höga kalvpris, drivet av stor inhemsk eftefrågan från slutuppfödare, för tvåmånaders Simmentalkalvar avviker ordentligt. 


Även livkalvspriset har ökat under den senaste 15 årsperioden och följer utvecklingen av köttpriset vilket styrker att det finns en korrelationen mellan kalv- och köttpriser. Kalvkostnaden är den viktigaste eller näst viktigaste kostnadsposten i ungnötsuppfödningen världen över.

 

Tillväxter

Sveriges gårdar i Agri Benchmark hävdar sig väl i konkurrensen gällande tillväxt gram per dag, i synnerhet sett till andelen grovfoder i foderstaten. Sverige-150 har lika hög tillväxt som USA och Sydafrika vars uppfödning sker i feedlots.

 

Arbetskostnad och arbetsproduktivitet

Arbetskostnaden i Agri Benchmark anges antingen som utbetald lön eller som alternativkostnad för arbete. Sveriges höga arbetskostnad per timme, 209-225 kr per timme, är högst bland samtliga gårdar i jämförelsen. Efter Sverige kommer Australien och Canada och lägst ersättning per timme har gårdar i Indonsien, Mexico och Kina som ligger på två till fyrakronor per timme.


I jämförelsematerialet finns det inget självklart samband mellan arbetskostnad och produktivitet. Feedlots världen över producerar mest kött per arbetad timme oavsett lönenivå. Den stora feedloten i USA utmärker sig genom en enorm produktivitet på 250 kg producerat kött per arbetad timme. Sverige-150 som föder upp köttastjurar har en konkurrenskraftig produktivitet, 70 kg per timma, vilket är väl i nivå med feedlots som Italien-910 och Sydafrika-3000.

 

Totala kostnader

Kostnadsstrukturen ser lite olika ut beroende på uppfödningssystem. För feedlots (ex. USA-75 000, Sydafrika-3000) är de rörliga kostnaderna helt dominerande, markkostnad har mer betydelse i betessystemen (ex. Irland-40, Australien-150) och arbete plus kapital är viktiga kostandsposter för ensilagebaserad uppfödning (ex. Sverige-100, Frankrike-70, Tyskland-800). Feedlots och framförallt betesbaserad produktion har låga produktionskostnader medan ensilagesystemet föga överraskande har högst. Det finns däremot exempel på både höga och låga produktionskostnader inom samtliga uppfödningssystem. 


Den ekologiska gården Sverige-100 har högre kostnadsläge än de andra två svenska gårdarna och det är framför allt arbetskostnaden som är högre vilken främst kan förklaras med en lägre produktivitet per timme. Betesdriften och därmed en längre uppfödningstid samt egen grovfoderkedja är möjliga förklaringar till detta. Endast fyra gårdar i det totala jämförelsematerialet har högre kostnader än denna gård. För den skånska gården med köttrastjurarna, Sverige-150, sticker den högre markkostnaden ut i jämförelse med de andra svenska gårdarna trots en förhållandevis hög produktion per hektar. 

 

Lönsamhet

Diagrammet nedan visar samtliga kostnader och intäkter per kg slaktad vikt. För länderna i EU finns även gårdsstödet fördelat på omsättning. Alla betalda kostnader är faktiska utbetalningar från resultaträkningen och inkluderar även arbete om lön har betalats ut, liksom mark och kapitalkostander iform av arrende och räntor. För samtliga svenska ungnötsgårdar täcker köttpriser de betalda kostnaderna, för gården med mjölkrastjurar räcker det även för avskrivningar. Till stöd exklusive gårdsstöd räknas ekostöd, miljöstöd för betesmarker (Sverige -100), kompensationsbidrag (Sverige-100, Sverige-230). Även stöd för fånggröder etc, för foderodlingen räknas in här. För feedlotsen i USA och Sydafrika räcker inte intäkten (köttpriset) till de betalda kostnaderna, som i och för sig är de enda kostnaderna i stort sett. För Tyskland-800 räcker varken köttpris eller stöd exkl. gårdsstöd (ekostöd bland annat) för att täcka de betalda kostnaderna. Kina har höga kostnader men också ett högt köttpris som väl täcker produktionskostnaderna.

För samtliga svenska gårdar är gårdsstödet viktigt för att få full kostnadstäckning, Sverige-100 och Sverige-230 påvisar god lönsamhet när gårdsstöden är inkluderade. Bägge dessa gårdar har historiska frikopplade handjursbidrag plus ett förhållandevis bra avräkningspris. Sverige-150 har inte full kostandsteckning för alternativkostnaderna. Alternativkostnad för till exempel arbete är 225 kr per timme men betalningsförmågan är ca 65 kr per timme.


Sverige-100 ska nog snarare ses som ett positivt exempel än en typisk svensk gård. Till exempel är köttpriset på drygt 41 kr oerhört bra sett även till ekologisk produktion. Gården drivs av duktiga företagare som visar att det är möjligt att tjäna pengar på nötköttsproduktion med rätt förutsättningar och proffsigt management.
 
Inget land i EU har full ersättning för alternativärden för mark, arbete och eget kapital om inte gårdsstödet inkluderas. Ukraina är det enda landet i Europa med full kostnadsteckning även för alternativkostnaderna. Diagrammet nedan visar totala intäkter (exklusive gårdsstöd) och totala kostnader för samtliga ungnötsgårdar i Agri Bencmark 2012.

 

High ligths

• Kopplade stöd saknar i stort sett helt betydelse för den globala ungnötsproduktionen, tillskillnad mot dikalvsproduktionen där den har större betydelse.
• Förhållandet värdet på slaktkroppen delat i värdet på dikalv ligger runt två i stort sett världen över. Sambandet gäller inte den mindre mjölkraskalven utan enbart dikalv.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår