Resultat 2017 - Dikor

Nedan redovisas intäkter och kostnader för produktionsåret 2016. Uppgifterna redovisas per ko och år och siffran efter landet, t ex Sverige-95, visar antalet dikor på årsbasis på den specifika gården. För bättre överblick har ett antal gårdar och länder valts ut för att vara med i jämförelsen som redovisas nedan.

Dikalvspris

Sverige-95 dikalvspris ligger i nivå med de övriga gårdarna i Europa i figur 1. Det är nu bara Spanien-180 som ligger högre på 27,7 kr per kg. Frankrike och Spaniens dikalvspriser har minskat marginellt medan Tyskland, Irland och Sverige har ökat något vilket gör att prisnivån har jämnats ut bland de jämförande länderna i Europa bortsett från Polen-45 som ligger kvar på samma låga nivå. Även priset på dikalv för USA-160 har harmoniserats med flertalet länder i Europa och ligger nu på samma nivå som det gjorde 2013 för USA-160.  


Figur 1 Dikalvspriser (kr per kg) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Avvänjningsvikt

Avvänjningsvikten för den svenska gården är konkurrenskraftigt och har ökat med nästan 8 kg i genomsnitt från 2015. Europa och USA ligger generellt högre än Brasilien och Australien

Figur 2 Avvänjningsvikter (kg) för dikalvarna på några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Antal avvanda dikalvar

Sverige-95 har ökat sin produktivitet något gällande antal avvanda kalvar per ko och år jämfört med 2014 och 2015 till 94 procent. Polen-45 har fantastiska 98 procent men har också en hög arbetsåtgång per ko och år. Spanien-180 ligger lägst av de europiska länderna i denna jämförelsen medan Brasilien ligger lägst på 74 procent avvanda kalvar per ko och år, se figur 3. 

Figur 3 Antal avvanda dikalvar per ko och år (%) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Arbetsproduktivitet  

Det finns en stor variation gårdarna emellan gällande arbetsproduktivitet. Även här är Sverige-95 konkurrenskraftig med 16 h per ko och år, men den förhållandevisa höga lönekostnaden gör att arbetskostnaden totalt sett ändå blir hög för den svenska gården. Spanien har en oerhört låg arbetsåtgång medan Irland och Polen har en riktigt hög arbetsåtgång per ko och år.

Figur 4 Arbetsproduktivitet (timmar per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Markkostnad

I figur 5 redovisas både kostnaden för arrenderad mark per hektar, blå staplar, och beräknad kostnad per hektar för egen mark, orange staplar. De länder som enbart har beräknad kostnad för egen mark, Irland, Brasilien och Australien saknar arrendemark. 


Figur 5 Markkostnad (kr per hektar) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Totala kostnader

Utav jämförda gårdar nedan har Sverige-95 de högsta totala kostnaderna per ko och år. Kostnaden uppgår till ca 13 800 kr vilket är 2 000 kr mer per ko och år än Irland-30 som har näst högst kostnader av jämförda gårdar. Kostnaderna har ökat för Sverige-95 sedan 2015. Brasilien och Australien har låga totala kostnader på drygt 3 000 kr per ko och år.


Figur 6 Totala kostnader (kr per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Intäkter och kostnader

Staplarna i figur 7 visar på kostnaderna fördelat på betalda kostnader, avskrivningar och beräknade alternativkostnader för arbete, mark och kapital. Prickarna är intäkter, den lägre är marknadsintäkter som försäljning av dikalv och slaktkor och där på adderas eventuellt stöd kopplat till produktionen (betesmarkersättningar, kompensationsbidrag för foderareal och ekostöd) som blir den övre pricken. Gårdsstödet är ej inkluderat i detta diagram. Värt att notera är att Sverige-95 inte bara har de högsta kostnaderna utan även intäkterna och har full kostnadstäckning exklusive gårdsstöd och de högsta marknadsintäkterna av jämförda gårdar i Europa. De höga marknadsintäkterna beror både på en hög produktivitet (höga avvänjningsvikter och antal avvanda kalvar per ko och år samt höga slaktvikter på utslagskor) och ett högre kalvpris samt bra slaktvärde på utslagskorna. Sverige-95 har förbättrat sitt netto ytterligare jämfört med 2015 medan USA-160 har försämrat sitt på grund av lägre kalvpriser. I Australien har nettot ökat av ökade kalvpriser. Det förbättrade nettot för den svenska gården beror på fler och tyngre avvanda kalvar samt ett högre kalvpris. 


Figur 7 Intäkter och kostnader (kr per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Figur 8 visar på totala kostnader och intäkter inklusive gårdsstöd för den svenska dikogården Sverige-95 under perioden 2013 till 2016. Intressant att se är hur framförallt intäkterna för kalvar och slaktkor har ökat under de här fyra åren. Både ökad produktivitet och högre kalv- och köttpris har bidragit till detta. Samtidigt har stöden minskat. De totala kostnaderna minskade från 2014 till 2015 men ökade åter något för 2016. 


Figur 8 Intäkter och kostnader (kr per ko och år) för den svenska dikogården under perioden 2013-2016


Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår