Resultat 2016 - Dikor

Nedan redovisas intäkter och kostnader för produktionsåret 2015. Uppgifterna redovisas per ko och år och siffran efter landet, t ex Sverige-95, visar antalet dikor på årsbasis på den specifika gården. För bättre överblick har ett antal gårdar och länder valts ut för att vara med i jämförelsen som redovisas nedan.

Dikalvspris

Sverige-95 ligger i nivå med dikalvspriserna för de övriga gårdarna i Europa. Spanien-150 hade det högsta priset på 28 kr per kg medan Polen har fått en rejäl minskning mot 2014 då kalvpriset var 17 kr per kg mot 8 kr per kg 2015. USA-160 ligger på rekordhöga 38 kr per kg men det finns även en valutaeffekt mot den svenska kronan mellan åren 2014-2015 då svenska kronan tappade rejält i värde mot den amerikanska dollarn. 

Figur 1. Dikalvspriser (kr per kg) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015

Avvänjningsvikt

Avvänjningsvikten för den svenska gården är konkurrenskraftig och enbart Österike-30 ligger högre på imponerande 390 kg utav de utvalda gårdarna i jämförelsen. Indonesien har riktigt låg avvänjningsvikt på bara 83 kg men även Brasilien och Australien ligger lägre än Europa och USA. 

Figur 2. Avvänjningsvikter (kg) för dikalvarna på några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Antal avvanda dikalvar

Sverige-95 har ökat sin produktivitet något gällande antal avvanda kalvar per ko och år 2015 jämfört med året innan och ligger på 93 procent. Enbart Polen-45 och Tyskland-1400 är bättre men de har också en högre arbetsåtgång per ko och år än vad Sverige-95 har , se figur 4.

Figur 3. Antal avvanda dikalvar per ko och år (%) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Arbetsproduktivitet  

Det finns en stor variation gårdarna emellan gällande arbetsproduktivitet. Även här är Sverige-95 konkurrenskraftig men den förhållandevisa höga lönekostnaden gör att arbetskostnaden totalt sett ändå blir hög för den svenska gården. Spanienhar en oerhört låg arbetsåtgång medan Irland och Polen har en riktigt hög åtgång arbetstimmar per ko.

Figur 4. Arbetsproduktivitet (timmar per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Markkostnad

I figur 5 redovisas både kostnaden för arrenderad mark per hektar, blå staplar, och beräknad kostnad per hektar för egen mark, orange staplar. De länder som enbart har beräknad kostnad för egen mark, Irland, Brasilien och Australien, saknar arrendemark.

Figur 5. Markkostnad (kr per hektar) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Totala kostnader

Utav jämförda gårdar nedan har Sverige-95 de högsta totala kostnaderna per ko och år. Kostnaden uppgår till drygt 13 000 kr per ko och å r vilket är mer än 1 000kr mer än Irland-30 som kommer på andra plats. Brasilien och Australien har låga totala kostnader på knappt 3 000 kr per ko och år.

Figur 6. Totala kostnader (kr per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Intäkter och kostnader

Staplarna i diagrammen nedan visar på kostnaderna fördelat på betalda kostnader, avskrivningar och beräknade alternativkostnader för arbete, mark och kapital. Prickarna är intäkter, den lägre är marknadsintäkter som försäljning av dikalv och slaktkor och där på adderas eventuell stöd kopplat till produktionen (betesmarkersättningar, kompensationsbidrag för foderareal och ekostöd) som blir den övre pricken. Gårdsstödet är ej inkluderat i detta diagram. Värt att notera är att Sverige-95 inte bara har de högsta kostnaderna utan även intäkterna och har full kostnadstäckning exklusive gårdsstöd och de högsta marknadsintäkterna av jämförda gårdar i Europa. De höga marknadsintäkterna beror både på en hög produktivitet (höga avvänjningsvikter och antal avvanda kalvar per ko och år samt höga slaktvikter på utslagskor) och ett högre kalvpris samt bra slaktvärde på utslagskorna. 

Figur 7. Intäkter och kostnader (kr per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2015.

Figur 8 visar på totala kostnader och intäkter inklusive gårdsstöd för den svenska dikogården Sverige-95 under perioden 2013 till 2015. Intressant att se är hur framförallt intäkterna för kalvar och slaktkor har ökat under de här tre åren. Både ökad produktivitet och högre kalv- och köttpris har bidragit till detta. Även de totala kostnaderna har minskat mellan 2014 och 2015 för Sverige-95

Figur 8. Intäkter och kostnader (kr per ko och år) för den svenska dikogården under perioden 2013-2015.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår