Vems är ansvaret om djuren kommer ut?

Så gott som alla djurhållare har någon gång råkat ut för att djur tar sig ut från rastfållan eller betesmarken. Stängslet har varit bristfälligt, någon har lämnat en grind öppen eller djuren har blivit skrämda. Följden kan bli skador på mark, gröda eller egendom. Vems är ansvaret och vem är ersättningsskyldig för skadorna? Förr i världen upptogs en stor del av domstolarnas arbete av oenigheter kring stängselskyldighet och de skador som utkomna djur orsakat på grödor eller egendom. Idag är det mycket sällsynt att dessa tvister dras inför domstol och istället avgörs skadeståndsfrågor av försäkringsbolagen.

Stängsel tillhör fastigheten

Stängsel räknas som fasta inventarier vilket innebär att de tillhör fastigheten och inte kan avyttras för sig vid en försäljning av fastigheten. Om en arrendator byter ut eller förbättrar gamla stängsel på en arrendefastighet är det viktigt att göra en syneförrättning så att man vid ett eventuellt avträde av arrendet kan få ersättning eftersom stängslet tillhör fastigheten. Har arrendatorn däremot satt upp ett helt nytt stängsel på en plats där det tidigare inte funnits stängsel står det dock arrendatorn fritt att plocka ner eller sälja stängslet vid avträde av arrendet.

Ägofreds- och skadeståndslagstiftning

Ansvar, stängselskyldighet, underhåll etc. regleras i flera olika lagar. I Ägofredslagen från 1933 regleras främst stängselskyldighet, underhåll och ansvar för skador på mark och gröda medan skadestånds- och trafiklagstiftningen reglerar ansvaret för andra skador som djuren kan ställa till med då de kommer ut. 

Enligt Ägofredslagens första paragraf har djurägaren ett grundläggande ansvar för att djuren inte kommer ut och orsakar skada. Det finns ingen skyldighet för andra fastighetsägare att skydda sin mark, gröda eller egendom mot andras djur. En djurägare kan aldrig kräva att en villaägare ska sätta upp stängsel för att skydda sin egendom.

Stängselskyldighet

Finns djurhållning på båda sidor av en gräns håller vardera fastighetsägare med halva stängselsträckan. Finns djurhållning endast på den ena fastigheten håller denna med ¾ av stängselsträckan och den icke djurhållande fastigheten med ¼. Det är dock i praktiken sällsynt att en icke djurhållande fastighet håller stängsel för en djurhållande. Ägofredslagen har även i andra delar blivit inaktuell och förslag finna därför att helt slopa delar av den och överföra andra delar till annan lagstiftning.

Utmed järnväg är Banverket, enligt Lag om stängselskyldighet för järnväg, skyldig att hålla stängsel som skyddar mot ”större hemdjur” dvs. häst och nötkreatur.

Skador på mark, gröda och egendom

För skador på mark och gröda har djurägaren enligt ägofredslagen ett strikt ansvar. Har någon öppnat en grind så att djuren kommer ut och trampar sönder ett grönsaksland eller äter upp grannens havre så är ändå djurägaren ansvarig. Givetvis kan han i sin tur försöka kräva den skyldige på ersättning. Detta strikta ansvar gäller även för ”den som till underhåll eller nyttjande mottagit hemdjur”. Det är därför viktigt att man gör upp om ansvarsfördelning om man exempelvis hyr ut eller in betesdjur över sommaren. 

Skador på egendom, människor eller andras djur regleras i skadeståndslagen. Här är ansvaret inte strikt. Djurägaren måste gjort sig skyldig till vårdslöshet eller uppsåt – för oaktsamhet eller olyckshändelse kan djurägaren normalt inte ställas till ansvar. Tjuvbetäckning eller om de utkomna djuren blandar sig med djur som deltagit i olika sjukdomssaneringsprogram är också exempel på skador som regleras i skadeståndslagen.

Vid en trafikolycka med djur inblandade har bilföraren stort ansvar eftersom ”hastigheten ska anpassas efter rådande omständigheter” vilket innebär att föraren alltid ska kunna stanna om en fara upptäcks.

Försäkringsbolagen ersätter för skador

Det är idag mycket sällsynt att tvister runt stängsel eller skador orsakade av utkomna djur dras inför domstol. Istället gör de inblandade parternas försäkringsbolag upp om ersättning för de skadedrabbade. Se alltså alltid till att du har en bra försäkring – i en vanlig lantbruksförsäkring finns en ansvarsförsäkring som normalt täcker denna typ av skador. För att försäkringsbolaget ska ta skadan krävs dock att stängslet ”är av normal beskaffenhet”. Ett dåligt taggtrådsstängsel, ett elstängsel som djuren inte respekterar eller ett nätstängsel som är så dåligt att djuren ständigt är på fel sida kan inte betraktas som fullgott!     

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår