Tillskottsutfodring eller inte?

Då höstens avvänjning av dikalvar ska planeras måste också beslut tas om kalvarna ska tillskottsutfodras i kalvgömma på betet eller inte. Då detta beslut ska tas gäller det att jämföra kostnaderna av utfodringen mot vinsterna, vilket inte alltid är särskilt lätt. Detta kan t ex göras genom att kraftfoderkostnaden jämförs med intäkterna för den ökade tillväxten. Då de flesta dikalvsbesättningar behåller de egna kalvarna för uppfödning till slakt kan det dock vara svårt att värdera denna extra tillväxt.

Gårdens förutsättningar avgör

Det finns tyvärr inga klara exempel på när tillskottsutfodring är lönsamt, utan det som är mest ekonomiskt ett år kan mycket väl vara tvärt om ett annat år. En värdering av förutsättningar och eventuella fördelar måste göras i varje enskild besättning.

Några faktorer att ta hänsyn till är:

  • Kalvpriset och hur det påverkas om kalvarna har en högre vikt vid försäljning
  • Foderpriset
  • Betets kvalitet och kvantitet
  • Hur länge kalvarna ska tillskottsutfodras
  • Hur mycket extra arbete tillskottsutfodringen innebär
  • Behovet av ev. ytterligare investeringar för att kunna utfodra på bete
  • Hur djuren ska vidareuppfödas och vad de ska användas till

Exempel på när tillskottsutfodring lönar sig

När foderpriset är lågt i förhållande till kalvpriset är det alltid lönsamt att tillskottsutfodra. De djur som har högst tillväxtpotential är också de som svara bäst på tillskottsutfodring. Detta innebär att tjurar svar bättre än stutar och kvigor, vilket medför att det oftast är mest lönsamt att tillskottsutfodra tjurkalvar.

Vidareförmedling av tjurkalvar

Ska tjurkalvarna säljas på hösten för vidareuppfödning så kan det många gånger vara lönsamt att tillskottutfordra kalvarna. Vid ett foderutnyttjande på fem kg foder per kg tillväxt, vilket är en rimlig siffra för ungtjurar, är break even för foderkostnaden ca 3 kr per kg kraftfoder (15 kr per kg tillväxt) inklusive extra arbete och investering för kalvgömma förutsatt ett kalvpris på minst 21 kr per kg.

Tidig kalvning och sen installning

Är kalvarna tidigt födda är de i sin mest intensiva tillväxtperiod under sensommaren. Vid denna tidpunkt minskar kornas mjölkproduktion samtidigt som betet inte är tillräckligt energirikt för att ge maximal tillväxt. Tillskottsutfodring med kraftfoder och/eller grovfoder är nödvändigt för att kalvarna inte ska tappa för mycket tillväxt under denna period.

Många unga kor, kor i dåligt hull eller kor med låg mjölkproduktion

Är korna av någon anledning i dåligt hull vid kalvning och sedan har svårt att ta igen detta under sommaren kan tillskottsutfodring till kalvarna ge dubbel effekt för korna. Dels behöver de inte mjölka lika mycket för att försörja kalven och dels blir det mer bete över till korna, då kalvarna inte äter lika mycket bete. Är en stor andel av besättning förstakalvare kan tillskottsutfodring vara ett bra alternativ, eftersom dessa kor inte producerar lika mycket mjölk som äldre kor. Däremot finns det studier som har visat att tillskottsutfodring inte minskar trycket på korna, eftersom kalvarnas mjölkkonsumtion är den samma. Kalven äter i första hand mjölk, sedan kraftfoder och slutligen grovfoder/bete. När det finns mjölk och bete tillgängligt är det i första hand betet som ersätts av kraftfoder. Detta kan dock vara en fördel om kalvens intag av bete ska begränsas.

Betesbrist eller låg betestillväxt

När kalvarna växer ökar också deras konsumtion av grovfoder, vilken kan uppgå till en procent av kroppsvikten (på ts basis). Då tillgången på bete är dålig är det alltid lönsamt att tillskottsutfodra. Detta även om djuren kan växa kompensatoriskt. Med tillskottsutfodring är det dessutom möjligt att bibehålla en hög betesbeläggning också vid betesbrist. Detta eftersom ett kg kraftfoder ersätter ca 0,5-1 kg ts gräs. Om en kalv konsumerar 90 kg kraftfoder under tillskottsutfodringsperioden, medför det att ca 68 kg ts bete sparas och då kan användas av t ex korna.

Exempel på när tillskottsutfodring inte lönar sig

När foderpriset är högt i förhållande till kalvpriset är det inte lönsamt att tillskottsutfodra kalvarna. Dessutom har studier visat att kalvar som inte tillskottsutfodras använder sig av kompensatorisk tillväxt efter avvänjningen. Detta under förutsättningen att de får ett foder av hög kvalitet. Detta kan medföra att djuren uppnår samma slaktvikt och tidpunkt för slakt, oavsett om de har tillskottsutfodrats innan avvänjning eller inte.

Sen kalvning och extensiv uppfödning

Föds kalvarna sent på våren är moderns mjölk i kombination med betet fullt tillräckligt för att uppfylla kalvarnas behov av energi och protein under de första fyra till fem månaderna. Ska kalvarna sedan huvudsakligen utfodras med grovfoder är det lämpligt att tillskottsutfodra med grovfoder om installningen blir sen.

Kviguppfödning för egen rekrytering

Kvigkalvar som ska användas till rekrytering bör inte utfodras för hårt under tiden fram till könsmognad. Ett för högt energiintag under denna period kan leda till fettinlagring i juvret, vilket kan hämma juverutvecklingen och påverka kvigornas framtida mjölkproduktion negativt. Detta får till följd att kvigorna avvänjer lättare kalvar. Studier har även visat att dessa kvigor avvänjer färre kalvar under en livstid än kvigkalvar som inte tillskottsutfodrats. Dessa negativa effekter kan troligen undvikas om proteinrika fodermedel används, men för kvigor som ska användas till rekrytering finns egentligen ingen anledning att använda tillskottsutfodring eftersom de oftast uppnår en tillräcklig tillväxt ändå.

Intensiv betesdrift

Lika självklart som att tillskottsutfodring är lönsamt vid betesbrist är det att tillskottsutfodring inte är lönsamt då det finns tillgång till rikligt och bra bete på gården. Sköts betet under hela betesperioden och tillväxten är god även in på sensommaren/tidig höst är det svårt att räkna hem någon förtjänst med någon typ av tillskottsutfodring.

Egen rekrytering av moderdjur

Då kalvarna tillskottsutfodras är det svårt att identifiera och välja ut kor med de bästa modersegenskaperna, främst med avseende på mjölkproduktion. Detta eftersom tillskottsutfodringen utjämnar skillnaden i avvänjningsvikt som annars skulle uppstå till följd av kornas olika mjölkproduktion. I besättningar där urvalet av bra moderdjur är en grundläggande förutsättning för produktionen är därför tillskottsutfodring inte att rekommendera.

Ytterligare fördelar med tillkottsutfodring

Tillkottsutfodring har även andra fördelar och medför bl.a. en jämnare övergång från bete till slutuppfödning. Eftersom vomfloran behöver några veckor att vänja sig vid en ny foderstat är det stor risk att tillväxten sjunker eller avstannar helt vid ett kraftigt foderbyte vid installningen. Vid tillskottsutfodring är kalvarna bekanta med torra fodermedel, vilket kan öka foderintaget och minska stressen i samband med avvänjningen. Vid en ekonomisk beräkning av detta visar det sig att två månaders tillskottsutfodring (tre kg kraftfoder per dag á 1,50 kr) motsvarar ungefär samma kostnad som 19 dagars extra uppfödningstid (á 14 kr per dag) eller 16 dagars extra uppfödningstid (á 17 kr per dag).

Introduktion av tillskottsutfodring

Då kalvarna ska vänjas vid tillskottsutfodring finns det flera olika metoder att använda, men bland det enklaste är att utfodra både kor och kalvar till en början. Detta gör att kalvarna tar efter kornas beteende och då lär sig att äta kraftfoder. Ett annat alternativ är att blanda in foder med hög smaklighet, så som melass eller drank. Om egenkomponerade foder används i kalvgömman är det viktigt att de olika ingredienserna har liknande partikelstorlek och densitet, eftersom kalvarna annars kan sortera ut olika delar av fodret. När kalvarna sedan har vant sig vid kraftfoder gäller det att upprätthålla kalvarnas konsumtion. För att klara detta är det viktigt att kalvgömman placeras på en plats som korna besöker regelbundet. Dessutom bör platsen vara så stor att hela flocken kan vistas där samtidigt. Platsen ska med fördel vara placerad i skugga och djuren ska även ha tillgång till vatten samt salt och mineraler.

Vilket foder ska användas?

Vilket foder som ska användas kan variera och har stor betydelse för foderomvandlingsförmågan (hur många kg foder som krävs för ett kg tillväxt). Denna varierar nämligen med kvaliteten och kvantiteten av fodret. Allt ifrån spannmålsbaserade foder, som tillför energi, till proteinbaserade foder kan användas. Även grovfoder av hög kvalitet kan användas, men är mindre vanligt. Foderomvandlingsförmågan kan variera från 4:1 till 8:1 beroende på vilket fodermedel som används, men spannmålsbaserade foder ger ofta en foderomvandlingsförmåga på 8:1. Proteinbaserade foder kan däremot ge en foderomvandlingsförmåga på 4:1. Det kan vara en fördel att blanda in havre i tillskottsfodret, eftersom havre innehåller relativt mycket fibrer och lite energi jämfört med de andra spannmålsslagen. Detta kan vara bra då kalvarnas konsumtion inte går att styra och därmed blir väldigt olika. Även färdigfoder kan användas och innehåller då även mineraler och vitaminer. Pelleterat kraftfoder har också de fördelarna att det inte går att sortera, samtidigt som det är smakligt. 

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår