Råd om utfodringen under installningen

- det gäller att vara snäll mot mikroorganismerna

Hos växter, t ex gräs , finns det cellulosa och framförallt hemicellulosa i cellväggarna. Nötkreatur som ska leva på denna typ av foder måste samarbeta med mikroorganismer för att kunna bryta ner bl. a cellulosa och på så sätt kunna utnyttja den näring som finns i växten. Nötkreaturen förser mikroorganismerna med "mat och husrum" och kan sedan leva på vad "hyresgästerna" producerar och även på "hyresgästerna" själva. Det finns många olika typer av mikroorganismer i våmmen. Bakterier, protozoer och även svampar samsas alla i en ko- eller tjurmage. Olika stammar av mikroorganismer är specialiserade på olika typer av foder och våmmens flora behöver därför tid att ställa om sig när det är dags att byta foderstat.

Mikroorganismerna ställer krav på miljön

För att trivas ställer mikroorganismerna krav på sin närmiljö. De vill bl. a ha:

  • Tillgång till en rymlig form av jäskammare (våmmen)
  • Fodret måste stanna tillräckligt länge i kammaren för att de ska hinna bryta ner det
  • Ett stabilt pH-värde
  • En stabil temperatur
  • En jämn tillgång till vatten och näring

Ju bättre vi kan uppfylla mikroorganismernas krav enligt ovan, desto bättre kan djuret utnyttja fodret. Vi kan då även förvänta oss en hög och/eller optimal produktion i form av t.ex. tillväxt eller mjölk.

Installning- ett häftigt foderbyte

För ett djur som levt på bete under 4-5 månader blir naturligtvis omställningen stor den dag då djuret åter ska vistas och fodras på stall igen. Ofta ingår någon form av kraftfoder i vinterfoderstaten. Detta innebär att de "kraftfoderätande" mikroorganismerna som "vilat" under betessäsongen måste få möjlighet att uppföröka sig och komma igång med att förjäsa stärkelsen i spannmål. Det är därför viktigt med en ordentlig tillvänjningsperiod under vilken de gamla och de nya fodren erbjuds samtidigt. Sträva därför efter att utfodra djuren med kraftfoder redan på betet. Räkna med en mängd som motsvarar 1-2 kg per djur och dag. Övergångsutfodringen bör helst pågå under minst 3 veckor. När djuren stallats in går det sedan att öka givan snabbt för att komma upp i den mängd som önskas.

Gräs är inte alltid gräs

Det är inte bara övergången från bete till kraftfoder som kräver anpassning av mikroorganismerna. Var lika noga med att erbjuda ensilage (eller hö om djuren ska äta det) på betet under några veckor innan installningen. Att ställa om från bete till ensilage är en större förändring än att ställa om från bete till hö, eftersom hö helt enkelt bara innebär att vattnet är borta ur vallfodret. Vid ensileringen sker som bekant även andra processer som påverkar gräset/baljväxterna.

Omställningen är dock generellt mindre från bete till annat grovfoder än från bete till en foderstat med kraftfoder.

Minska produktionssvackorna

Genom att försöka minimera störningen för mikroorganismerna så mycket det går minskar vi också den produktionssvacka som annars lätt uppstår vid installningen. Utan övergångsutfodring innebär en plötslig omställning i foderstaten ofta flera veckor då djuren inte växer som de ska pga. av att den näring som tillförs helt enkelt inte kan utnyttjas på ett optimalt sätt. Ofta ser vi också detta som t ex att djuren blir mycket lösa i magen. Många gånger tror då djurskötaren att det är fel på den foderstat som planerats och drar ner på foder eller byter fodermedel innan våmmens mikroorganismer hunnit ställa om sig. Detta är naturligtvis olyckligt ur fortsatt produktionssynpunkt.

Har ingen övergångsutfodring erbjudits på betet måste tillvänjningen till kraftfoder ske långsamt på stall. Börja med ca 1 kg per djur och dag och öka sedan med ca 0,5 kg i veckan tills önskad giva uppnås.

Tillskottsutfodring – inte nödvändigtvis samma sak som övergångsutfodring

Djur på näringsmässigt dåliga beten bör tillskottsutfodras, med i första hand bra grovfoder, för att säkerställa produktionen. Ofta är tillskottsutfodring nödvändigt fram på sensommaren, höstkanten, då näringsvärdet på alla typer av beten sjunker ordentligt. Här kan man då slå två flugor i en smäll genom att tillskottsutfodringen även verkar som en övergångsutfodring Det kan dock uppkomma behov av tillskottsutfodring även tidigare under betessäsongen t ex vid mycket torr väderlek.

Har man inte möjlighet att tillskottsutfodra djuren på betet (t ex pga. gällande miljöersättningsregler) får man istället utöka betesarealen per djur. Planera för att kunna utöka betesareal på sensommaren genom att t ex beta även återväxt.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår