Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Varför ändra produktionsinriktning?

Du bör först ställa dig frågan varför du vill ändra produktionsinriktning. Är det mjölkproduktionen som du tappat intresset för eller är det din nuvarande livssituation som måste förändras? Om du i grunden har kvar ett intresse för mjölkproduktion, så kanske det finns andra möjligheter att förändra situationen än att byta driftsinriktning. Ta i så fall kontakt med en produktionsrådgivare och diskutera vilka möjligheter som din nuvarande produktion har.

Förutsättningar

Det vanligaste sättet för att få koll på ekonomin är att upprätta en s.k. bidragskalkyl för den/de nya produktionsgrenarna. Bidragskalkylen ger en indikation på om den valda inriktningen kommer att ge det önskade ekonomiska utfallet. Använd t ex Gård & Djurhälsans kalkyler som hjälp. Efter att bidragskalkylerna gjorts bör en ny driftsplan upprättas för gården. Jämför bidragskalkylen med din nuvarande produktion och ställ följande frågor:

  • Tjänar du pengar på nuvarande produktion?
  • Hur ser den ekonomiska motorn ut i företaget idag?
  • Vilka ekonomiska förväntningar har du vid en övergång till nötköttsproduktion? Vill du ha ett företag som genererar samma ekonomiska motor som i dagsläget eller vill/har du möjlighet att tjäna pengar även på annan verksamhet genom att friställa arbetstid i det egna företaget? Eller har du möjlighet att klara dig ekonomiskt, utan inkomst av annan verksamhet, även om företaget genererar mindre pengar?

För att avgöra vilken typ av nötköttsproduktion som passar bäst för din gård och därmed också kommer att ge det bästa resultatet ska du ställa dig följande frågor:

  • Finns kapital för inköp av djur/foder m.m. för att starta upp den nya produktionen?
  • Finns/kommer det att finnas ekonomiska förutsättningar för eventuell nybyggnation?
  • Att bibehålla samma ekonomiska motor som i ett mjölkföretaget i en nötköttsproduktion innebär oftast att antalet djur måste ökas markant jämfört med dagens djurantal. Detta ställer större krav på byggnader, areal för foderproduktion m.m. Fundera över dina förutsättningar. Förutsättningarna avgör vilken inriktning du bör satsa på inom nötköttsproduktionen.

Areal

  • Har du stödberättigade betesmarker och hur mycket?
  • Har du förutsättningar för att odla både vall och spannmål eller är gården mest lämpad för att producera endera?
  • Finns möjlighet, som du bedömer det, att arrendera/köpa/hyra ut djur till ytterligare arealer betesmark och/eller åkermark?

Byggnader

  • Vilka byggnader finns tillgängliga i dagsläget?
  • Är byggnaderna överhuvudtaget möjliga att nyttja för en effektiv nötköttsproduktion även efter nödvändiga anpassningar?
  • Är nybyggnation ett alternativ?

Arbetskraft

  • Vilken arbetskraft finns tillgänglig?
  • Vilka kunskaper och intresse har den tillgängliga arbetskraften?
  • Ska nötköttsproduktionen dela arbetskraft med någon annan produktionsgren i det egna företaget eller utanför?

Val av produktionsmodell

Valet av produktionsmodell ska styras av både gårdens förutsättningar och ditt eget intresse och dina kunskaper. Här följer några punkter att fundera över:

  • Stut, kvigor eller dikor passar i företag med stödberättigade betesmarker.
  • Att ha dikor kräver specialkunskap om betäckningar/semineringar, kalvningar m.m. Denna kunskap finns redan hos de som tidigare haft mjölkproduktion.
  • Att ha dikor innebär inte att du också måste föda upp ungnöt. Det finns en god efterfrågan på avvanda dikalvar hos specialiserade ungnötsuppfödare.
  • Ungnötsuppfödning kräver kunskap om rätt tillväxt för rätt slaktvikt vid rätt tidpunkt.
  • Tjurar på stall bör födas upp förhållandevis intensivt och kräver kraftfoder/spannmål i foderstaten. Ett ensilage av hög kvalitet minskar kraftfoderåtgången.
  • Uppbundna djur kräver förhållandevis mycket arbete bl.a. med att hålla djuren rena. Försök om möjligt hitta andra lösningar.

Planering - ett viktigt redskap för att lyckas

När du gjort din planering är det viktigt att du håller dig till den. Till exempel ska du undvika tillfällighetsinköp av djur. Köp rätt djurmaterial vid rätt tidpunkt istället. Om du valt en dikalvsproduktion med kalvningar i februari ska du inte köpa kor som kalvar i maj. Om du ska satsa på stutuppfödning på förhållandevis lågavkastande naturbetesmarker bör du inte köpa renrasiga charolaisdjur o.s.v.

Det gäller också att utnyttja det tillgängliga grovfodret optimalt. Satsa på hög kvalitet till alla ungnöt. Däremot ska dikor under lågdräktigheten inte ha ett grovfoder som är lika näringsrikt.

Sätt dig in i marknaden och dess förutsättningar. Du kan inte förvänta dig att marknaden ska betala dig bra för djuren bara för att du råkar ha dem färdiga.

Slutligen några kortfattade råd vid byte av produktionsinriktning:

  • Satsa rationellt. Djuren måste kunna skötas rationellt i lättskötta stallar för att ge färre arbetstimmar alternativt ge utrymme för att ha fler djur.
  • Ekologisk produktion ger bättre netto för dikor.
  • Naturbetesmarker ger plus.
  • Specialisera produktionen.
  • Att följa upp resultaten är lika viktigt som i mjölkproduktionen. En extensiv skötsel kräver även den en noggrann planering.
  • Utöka djurantalet. Ska omsättningen vara oförändrad från mjölkproduktionen krävs betydligt fler djur som ska inhysas och skötas.
  • Planera så att det går att få tag i tillräckligt med kalvar vid rätt tidpunkt alternativt hur övergången till dikor ska ske, genom inkorsning eller genom inköp av nya djur.
  • Producera kvalitet.
  • Ta vara på andras erfarenheter och studera andra gårdars lösningar.

Gård & Djurhälsan har flera faktaskrifter i ämnet du kan beställa i vår webshop!

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår