Möjlighet att uppnå efterfrågad marmoreringsgrad hos nötkreatur vid slakt

Agronomstudent Louise Ryberg har i sitt examensarbete från 2014 sammanfattat fakta om genetiska och fysiologiska faktorer som kan påverka utvecklingen av intramuskulärt fett hos nötkreatur, främst faktorer med koppling till utfodringsmässiga aspekter. Detta har gjorts genom en litteraturstudie, men också genom analys av slaktstatistik från Team Ugglarp insamlat under 2011, 2012 samt första halvåret av 2013. I examensarbetet gjordes också ett eget försök där marmoreringsgraden hos ungtjurar av mjölkras och köttras från en utvald besättning bedömdes på Siljans Chark.

Arbetet visade bl.a. att

  • kvigor och stutar i högre grad var marmorerade jämfört med ungtjurar
  • kvigor och stutar äldre än 30 månader var marmorerade i högre grad jämfört med kvigor och stutar yngre än 30 månader
  • i åldersintervallet 8 till 30 månader bedömdes stutarna ha något högre marmorering än kvigorna, medan kvigorna i åldersintervallet 30 till 60 månader bedömdes ha något högre marmorering än stutarna
  • slaktkroppens fettklass har störst betydelse för marmoreringsgraden
  • kvigor tenderar att ha mer fett på slaktkroppen vid jämförelse med stutar och ungtjurar i samma marmoreringsklass
  • marmoreringsgraden skiljer sig mellan olika raser uppfödda under liknande förhållanden. SRB-tjurarna och Holsteintjurarna hade högre marmoreringsgrad jämfört med Charolaistjurarna
  • en kombination av avelsarbete och utfodring är framgångsrikt för att uppnå högre marmoreringsgrad

Läs hela examensarbetet på länken till höger!

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår