Salmonella

Salmonellainfektion orsakas av bakterier av släktet salmonella. Det finns över 2000 olika stammar av bakterien.

Salmonellainfektion är en så kallad zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människor. Spridning av salmonellainfektionen mellan djurbesättningar kan bero på inköp av djur som är smittbärare utan att visa sjukdomstecken. Andra spridningsvägar är till exempel via infekterade människor i kontakt med djuren, via smittat foder, via smittad gödsel eller med skadedjur. Symtom på salmonellainfektion varierar. Ibland ses inga tecken på klinisk sjukdom men ofta drabbas framför allt kalvar av feber och diarré, som kan vara blodig. Dödsfall utan föregående symtom kan förekomma. Vissa salmonellatyper kan ge kastningar hos dräktiga djur. Några av salmonellatyperna, till exempel S.dublin, kan ge kroniska infektioner utan några sjukdomssymtom hos djuren.

Sverige har med internationella mått mätt en mycket låg förekomst av salmonella i animalieproduktionen. Målet med den svenska salmonellakontrollen är att inhemskt producerade livsmedel av animaliskt ursprung skall vara fria från salmonella. I det svenska kontrollprogrammet ingår dels hanteringen av smitta i besättningar men även övervakning i form av provtagning i besättningar samt provtagning i normalslakten på slakterier. Vid provtagning på slaktade nöt har mindre än 0,1 % av proverna varit positiva årligen.

Salmonella i nötkreatursbesättningar

Varje år hittas salmonella i ett antal nötkreatursbesättningar. Åtgärderna vid förekomst av salmonella i djurbesättningar regleras i särskild lagstiftning (zoonoslagen). När smitta påvisas i en besättning utfärdas en spärr av Jordbruksverket. Spärren innebär bland annat att djur inte får föras till eller från besättningen utan särskilt tillstånd. Den innebär också restriktioner för till exempel gödselspridning och slakt. Besättningen måste saneras innan spärren kan hävas. Saneringen innebär provtagningar av djuren och sanering byggnader och miljö. Hur omfattande sanering som krävs regleras för varje besättning i en saneringsplan. När besättning har sanerats och ingen smitta kvarstår sker en friförklaring och alla restriktioner upphävs.

En salmonellaspärr innebär merkostnader för den drabbade djurägaren. Merkostnaderna kan bestå av förlorade djurvärden, extraarbete, kostnad för särslakt, sanering och förlorade intäkter under spärrtiden. De uppkomna kostnaderna ersätts delvis av staten. Hur stor andel som ersätts beror på en mängd faktorer. Generellt är ersättningen max 50 % av de uppkomna ersättningsbara kostnaderna. Om besättningen är ansluten till kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning är maximal ersättningsnivå 60 % eller 70 % beroende på vilket steg besättningen är ansluten till. Därutöver kommer ersättning från de eventuella försäkringar som besättningen har. För besättningar som bedöms löpa särskilt stor risk utgår ingen statlig ersättning. Detta gäller besättningar som köper in mer än 150 nötkreatur från fler än 5 besättningar per löpande 12-månaders period.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår