Klövhälsa i fokus

Risken för olika klövsjukdomar ökar framför allt när produktionsförhållandena blir mer pressade med fler djur per ytenhet, med hårdare och mer ohygieniska golv, med intensivare utfodring samt i samband med kalvning.

Klövsjukdomar kan delas in i infektiösa eller smittsamma som drabbar huden i klövspalt och karled samt de klövsjukdomar som orsakas av fysiska och eller utfodringsrelaterade störningar och som vanligen drabbar klövhornet eller läderhuden därunder.

Hur ser det ut med klövhälsan hos köttraserna?

Att klövsjukdomar förekommer inom både extensiv och mer intensiv köttproduktion kan konstateras. Den vanligaste klövsjukdomen hos köttraser som ger upphov till hälta är klövspaltinflammation. Variationen är dock stor mellan olika uppfödningsformer. Inom intensiv köttproduktion kan behandlingsfrekvensen vara så hög som 50 % per omgång medan det är mer ovanligt vid sluten mer extensiv produktion. Klövspaltinflammation är en smittsam sjukdom, men lättbehandlad om den upptäcks och behandlas i tid. Dessutom ger sjukdomen immunitet efter genomgången sjukdom eller efter "lagom" kontakt med smittade djur.

I syfte att kartlägga eventuella klövskador registrerades under våren 2007 samtliga klövar vid köttrasprövningen i Gismestad. Dessa data bearbetades senare i ett examensarbete inom veterinärprogrammet. Att det förekom klövskador bekräftades och den vanligaste anmärkningen som förekom var sulblödningar. Dessa hade dessutom en korrelation med viktökning hos tjurarna. Variationen för klövstatus var ganska stor inom grupperna, vilket visar att dessa egenskaper skulle kunna användas i avel. Från mjölkkosidan vet vi sedan tidigare att det kan vara svårt att härleda egenskaper hos tjurarna till döttrarna. För att få säkra avelsvärden bör man därför kolla döttrarnas egenskaper och då krävs upp till 50 döttrar spridda i olika besättningar för att skatta säkra värden. 

I en annan pilotstudie har det framkommit att även dikor av köttras kan drabbas av samma klövsjukdomar som mjölkraserna om de hålls under likartade förhållanden. Således upptäcktes såväl klövsulesår samt grava fångförändringar hos både Simmental och Angus vid klövhälsoregistrering. Det är sannolikt att dessa klövsjukdomar uppkommit i samband med vårens kalvningar och upptäckts först senare vid höstens klövverkning.

Registrering av klövhälsa

Sedan flera år finns ett system för registrering av klövhälsa hos kor i samband med klövverkning. Klövvårdaren fyller i en s.k. klövhälsorapport där de vanligaste förekommande klövsjukdomarna och avvikande klövformer rapporteras. Under 2012 startade ett nytt elektroniskt registreringssystem för klövhälsa där klövvårdarna använder en bärbar dator för att registrera alla uppgifter. Klövdata och statistik finns sedan tillgängligt för både rådgivare och lantbrukare via Växa Sveriges hemsida. Tjänsten är kostnadsfri, men det är än så länge endast möjligt att se statistik över djur som finns med i KAP. Registrera uppgifter går dock att göra för alla djur. 

Kontaktuppgifter till klövvårdare som registrerar uppgifterna via klövvårdsdatorn finns på Växa Sveriges hemsida.

Än så länge beräknas inga avelsvärden när det gäller klövhälsan hos köttdjuren. Däremot kan uppgifterna från klövregistreringen användas för att t ex utvärdera klövhälsan i den egna besättningen eller för att utvärdera stallmiljön. För alla tjurar som individprövas på Svensk Körrasprövning dokumenteras dock klövsjukdomar, avvikande klövform samt klövtillväxt. Dessa uppgifter sammanställs sedan i en klövpoäng som redovisas i samband med auktionen av tjurarna. Läs mer om denna bedömning på Svensk Köttrasprövnings hemsida.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår