Vad är lönsamt? Tunga eller lätta kor? 

Foderkostnad och slaktintäkt per ko och år

Mindre kor kräver mindre mängd foder än stora kor. Kostnaden för foder blir därför lägre i en besättning som har små kor jämfört med en som har stora kor. En stor ko har däremot en högre slaktvikt och ger en högre intäkt den dag kon slaktas. Intäkterna från slakt av utslagskor blir därför högre i en besättning som har stora kor jämfört med en som har små kor. En tung ko avvänjer generellt sett även en tyngre kalv än en lättare ko gör.

En fråga som ofta diskuteras är om den stora kons högre slaktintäkt räcker till för att täcka hennes ökade foderkostnader, jämfört med en mindre ko. För att svara på frågan har några beräkningar, som redovisas i texten nedan, utförts. Beräkningarna och slutsatserna gäller endast för de redovisade förutsättningar .

Förutsättningar:

  • Jämförelsen är gjort mellan kor som väger 600 kg respektive 700 kg i medeltal
  • I slaktintäkten har tagits hänsyn till att den tyngre kon ger fler kg slaktad vikt både beroende på storleken och på ett ökat slaktutbyte. Kilopriset blir också något högre tack vare en bättre klassning (T, 3 kr/kg).
  • Foderkostnaden är satt till 1,20 kr/kg ts och en ensilagebal antas innehålla 225 kg ts.  Korna får enbart grovfoder.
  • Rekryteringen är 20 % per år.
  • Både de kor som väger 600 kg och de som väger 700 kg förutsätts vara i normalt hull vid installning,  d v s betet är tillräckligt bra för att även tillgodose näringsbehovet för de tyngre korna under betessäsongen 

Resultat

I tabellen redovisas ökad slaktintäkt minus ökad foderkostnad. Jämförelsen är gjort mellan kor som väger 700 kg och kor som väger 600 kg vid några olika besättningsstorlekar.

Antal kor

Ökad foderkostnad/år

Antal slaktade kor/år

Ökad slaktintäkt/år

Ökad slaktintäkt/år  -
ökad foderkostn/år

20

4 050

4

8 852

4 802

40

8 100

8

17 703

9 603

60

12 150

12

26 555

14 405

80

16 200

16

35 406

19 206

100

20 250

20

44 258

24 008

Resultatet visar att om man enbart tar hänsyn till foderkostnad och slaktintäkt för korna per år ger de tunga korna ett bättre netto än de lättare trots en större foderåtgång.

Kostnad för rekrytering

Tyngre djur är dock inte bara dyrare att utfodra som kor utan de är även dyrare att föda upp till rekrytering. Betalar den ökade slaktintäkten även denna kostnad? Tabellen som följer visar resultatet när rekryteringskostnaden också tas med. De förutsättningar som beräkningen gäller för redovisas först.

Förutsättningar 

  • Skillnaden i vikt vid inkalvning är 100 kg i jämförelsen  
  • Kvigkalven som rekryteras är 20 kg tyngre vid avvänjning i besättningen där korna väger 700 kg.
  • Tillväxten är 900 g/dag
  • Enbart ökade foderkostnader har beaktats. Ensilaget kostar 1,2 kr/kg ts och innehåller 10,2 MJ/kg ts. Kvigorna fodras med enbart ensilage.
  • Rekryteringen är 20 % per år.

Resultat

I tabellen redovisas ökad slaktintäkt minus ökad foderkostnad/år för kor och ökad foderkostnad/år för rekrytering. Jämförelsen är gjort mellan kor som väger 700 kg och kor som väger 600 kg vid några olika besättningsstorlekar. 

Antal kor

Antal rek. kvigor/år

Ökad rek.kostnad/år

Ökad slaktintäkt/år -
ökad foderkostnad/år
- ökad rek.kostnad/år

20

4

4 769

33

40

8

9 537

66

60

12

14 306

99

80

16

19 075

132

100

20

23 843

165

Som framgår av tabellen räcker den ökade slaktintäkten till för att även betala den större foderkostnaden för rekryteringskvigan.

Tyngre kalvar inte nödvändigt

Stora kor avvänjer i genomsnitt tyngre kalvar än mindre kor om både kons och kalvens  näringsmässiga behov har tillgodosetts. I exemplet ovan måste de kor som väger 700 kg inte avvänja kalvar som är  tyngre i genomsnitt än de som väger 600 kg för att kunna betala de ökade foderkostnaderna.

Anpassa valet av kor till gårdens förutsättningar

I praktiken är det ofta avkastningen på betet som bestämmer rasvalet och därmed också storleken på kon. Ovanstående beräkningar gäller inte om den tyngre kon är mager vid installningen och måste fodras extra för att komma upp i normalhull inför nästa kalvning. Foderkostnaden blir då naturligtvis ännu högre för denna ko i jämförelse med en mindre som klarat sig bättre på betet. Slaktkropparna kommer också att bli sämre liksom avvänjningsvikterna på kalvarna. Det är därför viktigt att alltid anpassa valet av ko efter de förutsättningar som råder på gården för att uppnå ett bra ekonomiskt resultat.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår