Torv - ett bra alternativ när halmen tryter

Vissa år är det ont om halm. Den halm som då finns är dyr och har inte alltid önskvärd kvalitet. I Sverige finns det gott om torv som kan vara värd att pröva på den egna gården. Torvströ är ju ingalunda något nytt. Det var det absolut vanligaste strömedlet i början av förra seklet.

Var finns torven?

Torvtäkter finns spritt över landet. Bland annat förekommer torvbrytning i Småland, Värmland och Gästrikland. Med tanke på de höga fraktkostnaderna är det viktigt att leta efter en så lokal brytning som möjligt.

Pris?

Priset på torven påverkas av kvaliteten. Osiktad torv kan innehålla grenbitar och annat, ibland lite överraskande, grövre material och är därför billigare per m3 än siktad torv. Siktad torv har dock jämnare kvalitet men priserna ligger ca 20-30 % högre än för osiktad torv. Torv kan levereras i balar, i container eller löst med flisbil. En container rymmer cirka 40 m3, medan en flisbil kan innehålla upp till 120 - 140 m3. Billigast är det dock att ta stora volymer i löst skick.

Torv med kvalitet

Torv, som ju bildas av vitmossa, är olika mycket nerbruten, humifierad. När vi använder den som strö ska den vara ganska ljus och humifieringsgraden bör vara två till tre. Om humifieringsgraden är högre, fyra till sex, är torven svartare, oftast dammigare och passar bäst till energitorv. Då torv ska använda som strö bör den inte vara dammig, vilket den blir om vattenhalten är för låg. Om vattenhalten är ca 50 % fungerar det bra, då varken dammar eller fryser torven. På gården lagras oftast torv under tak eller på en platta täckt med presenning, vilket gör att torv med 50 % vattenhalt kan hanteras även om det är kallt eftersom torven endast fryser lite i ytan.

Fungerande ströbädd med bara torv

För nötköttsproduktionen, till skillnad från svinproduktionen, finns inga försöksresultat över hur torvströbäddar fungerar. Det finns dock en hel del praktisk erfarenhet. Nötkreatur är tunga och djuren kan därför trampa igenom torvbädden. Om bara torv används verkar det som om den säkraste metoden är att gödsla ut hela bädden relativt ofta. Torvbädden byts varje vecka på en del ställen och var tredje vecka på andra. Ju mer sällan desto noggrannare får man vara att lägga ett tjockare lager från början. Om man kan gå in och röra om i bädden håller den längre. De få uppgifter som finns pekar på att det går åt cirka en m3 per diko och månad när man enbart strör med torv.

Blanda eller varva med halm

Det är en fördel att blanda halm och torv. Lång halm fungerar som armering och bädden blir stadigare. Ett mycket idealiskt förhållande är att ha ungefär halva strömängden från halm och andra halvan från torv. Torv kan kombineras med halm på alla tänkbara vis. Hos dikor kan man till exempel börja med torv, använda det under någon månad och sedan gå över till halm. Nyttan med det blir att ströbädden läcker betydligt mindre urin. Det går också åt mindre mängd halm per dag även när man överger torven. Det finns även exempel på det motsatta, först halm under någon månad och därefter torv. Halmen gör bädden stadigare, medan torven minskar ströarbetet och bäddens volym. Det råder delade meningar om det är bra att ha torv till korna under kalvningen. Här är det förmodligen viktigare än någonsin att ha hög kvalitet på torven.

Blanda med spån

Det finns gott om spån på många platser i landet. Den har långt ifrån samma vattenbindande förmåga som torven. Enbart spån kan dock fungera om man kan använda stora mängder och spånet har en bra kvalitet. Spån har svårt att brytas ner i jorden. En blandning mellan spån och torv borde kunna vara intressant. Det har provats till hästar där man uppskattar att det blir ljusare miljö i stallet.

Arbete

Den stora arbetsbesparingen ligger i att torvbädden behöver strös mer sällan än halmbädden. Torv är betydligt mer fuktighetshållande, därför tar det längre tid innan den blir blöt. Om man har bra torv fastnar den heller inte så lätt på djurens päls. Hur lätt det är att strö med torv beror på hur stallösningen ser ut. Kan man köra in torven med traktor och skopa blir handarbetet litet. Måste torven däremot skottas ut i bädden kan det vara betydligt mer arbetsamt än halmbalar. Med torv sparar man också arbete vid gödselspridningen. Torvbäddar har mindre volym än halmbäddar, vilket naturligtvis är en fördel vid utgödsling och spridning.

Miljöfördelar

Torv har lågt pH och binder därför ammoniak bättre än något annat strömedel. Detta är intressant ur miljösynpunkt eftersom ströbäddar läcker mycket kväve. Detta gör att både Jordbruksverket och forskningen tittat ganska mycket på torv som komplement till halm. Man har också sett, både i forskning och praktik, att ett tunt torvlager i skrapgångar minskar avdunstningen och förbättrar djurens klövhälsa. Slutsatsen verkar genomgående vara att mer torv i gödselhanteringen minskar kväveutsläppen. Kvävet finns kvar i gödseln, vilket gagnar den egna odlingen hemma på gården.

Ekonomin beror på situationen

Med halmpriser på 50 till 65 öre per kg är torven dyrare än halm. Räknar vi in mindre arbetstid för ströarbete, utgödsling och ett bättre kvävevärde kan torv vara intressant redan en vanlig vinter. 

Läs mer

I Gård & Djurhälsans skrift Ströguide för Nötköttsproducenter finns mer information om torv och andra strömaterial. Skriften beställs i Webbshopen här på hemsidan.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår