Kort och gott om avelstjuren

Att tänka på vid köp av avelstjur:

  •  I en bruksbesättning bör man välja ras på tjuren utifrån vilka hondjur (kvigor eller kor) tjuren ska betäcka och hur de blivande kalvarna senare ska födas upp till slakt. 
  • Antalet hondjur som tjuren ska betäcka avgör om en ungtjur eller en äldre tjur ska köpas in. En 1-årig tjur bör inte betäcka fler än 10-15 hondjur för att säkerställa en hög dräktighetsprocent och en kort kalvningssäsong. En 2-åring kan betäcka 20-25 hondjur och en äldre tjur klarar 35-40 hondjur.
  • Köp alltid en ny tjur i god tid före betäckningssäsongens början. Tjuren hinner då acklimatisera sig i din besättning och det finns dessutom fler bra tjurar kvar att välja mellan tidigt på året. 
  • Tjuren ska vara renrasig och stamboksförd. Studera tjurens avelsvärden (BLUP-värden) för födelsevikt, tillväxt, lätta kalvningar, formklass, fettgrupp och slaktkroppstillväxt. Bestäm utifrån vad som behöver förbättras i den aktuella besättningen vilken tjur som är mest lämplig med hjälp av avelsvärdena. 
  • Titta på tjurens exteriör. Bra ben och klöver är alltid viktigt för en avelstjur. Köp inte en tjur som du inte tycker om att se på!
  • Ska tjuren betäcka i en avelsbesättning måste den vara härstamningsverifierad via en DNA-test. Försäkra dig om att tjuren är DNA-testad  och jämförd mot föräldrarna eller att det finns möjlighet att göra detta snarast.
  • Kontrollera den säljande besättningens hälsostatus. 
  • Kontrollera tjurens lynne. Tolerera aldrig några tveksamheter vad gäller tjurens hanterbarhet. 
  • Kontrollera tjurens hornstatus. Tjurar med scurs (lösa, små hornbitar) räknas som hornlösa (pollade). 
  • Om tjuren har betäckt tidigare,  ta då del av tjurens kalvningsstatistik t ex dödfödslar och andelen svåra förlossningar efter honom.

Skötsel av avelstjuren

Tjuren måste vara i god kondition när den släpps ut för att betäcka. Den ska inte vara för mager eller för fet. En avelstjur som väger 900-1 000 kg har ett underhållsbehov av foder som motsvarar ca 9-10 kg ts ensilage av god kvalitet. Ska tjuren dessutom fortsätta växa, vilket de gör upp till ca fyra års ålder, krävs mera foder. Glöm inte mineralfoder och salt. 

Avlusa, avskabba tjuren ihop med resten av besättningen vid installning. Upprepa behandlingen under senvintern innan kalvningarna börjar. 

En stor tung avelstjur måste ha väl fungerande ben och klöver. Verka tjuren i god tid före betessläppet så han inte är ”ömfotad” när han kommer ut. Tjuren behöver också få tillfälle att röra sig regelbundet under en period innan han ska börja betäcka. Att släppa ut tjuren dagligen några timmar i en rastfålla är ett bra sätt att hålla formen vid liv.

Kontrollera att tjuren fungerar

Mycket varma perioder, tillfälliga infektioner eller knottangrepp kan göra en fullt avelsduglig tjur tillfälligt steril under en period. Studera flockens beteende och notera de betäckningar eller uppvaktningar du ser för att kunna följa upp eventuella omlöpningar 3 veckor senare. Vid hög andel omlöpningar kan du misstänka att något inte står rätt till.  

Kontrollera alltid tjurens betäckningsresultat genom att dräktighetsundersöka alla hondjur på hösten. Rektala dräktighetsundersökningar kan göras  6-8 veckor efter betäckning och utförs av husdjursföreningens personal.

Egen tjur eller semin?

Av praktiska skäl föredrar flertalet dikobesättningar att ha en egen avelstjur. Genom att använda semin kan man få tillgång till flera olika tjurar med genomgående bra avelsvärden och med dokumenterade kalvningsegenskaper. 

Semin är ett mycket bra alternativ i små besättningar där man vill använda en annan ras till kvigorna än till korna, men inte har möjlighet att hålla två avelstjurar. Välj då att seminera kvigorna. Kvigor visar ofta tydligare brunster än kor och semin till kvigor innebär också en möjlighet att hela tiden använda tjurar med dokumenterat goda kalvningsegenskaper till denna grupp av hondjur.

För att lyckas med semin krävs noggrann brunstpassning. Det kan ibland vara svårt att upptäcka brunst. Alla brunstiga hondjur rider inte på andra. Vänj flocken vid att du går ibland dem när de ligger ner så du kan kolla eventuella flytningar på aktuella kvigor/kor. Det underlättar också om de djur som ska semineras går i en fålla som du ser "från köksfönstret", dvs finns i närheten där du ofta befinner dig. Det finns också olika typer av hjälpmedel i form av brunstindikatorer på marknaden, bl a färgampuller som som går sönder när djuren rider på varandra. Kontakta husdjursföreningen för hjälp att välja typ av indikator. En del besättningar använder sig av en s.k. probertjur för att hitta brunstiga kor. En probertjur är en steriliserad tjur som med hjälp av en färgdyna fäst på bröstet markerar de hondjur han hoppar på. 

Någon typ av fångstanordning måste finnas där semineringen ska utföras. Det går t ex bra att seminera djur på bete med hjälp av en foderhäck med fångstgrindar. Vänj djuren vid att gå in i foderhäcken och bli fastlåsta t ex med hjälp av en lockgiva av kraftfoder.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår