Frågor och svar om BLUP

BLUP är en förkortning av de engelska orden "Best Linear Unbiased Prediction", vilket beskriver metodens statistiska egenskaper, "Bästa Möjliga Skattning".

I ett dataprogram kopplas information om alla kor och tjurar som har registreringar för t ex vikt  och kalvningsförlopp under en viss tid samman. I programmet finns information om släktskap samt om de effekter som man behöver korrigera för vid avelsvärderingen, exempelvis besättning, år, kön, årstid m.m. Man skapar alltså en statistisk modell där allt som påverkar en individs resultat ingår, både miljöfaktorer och arv.

I dataprogrammet byggs ett stort nätverk upp mellan djuren. Förbindelsen mellan de enskilda individerna är gemensamma arvsanlag (släktskap) eller en gemensam miljö, (ex födda i samma besättning). Därefter sker en värdering/jämförelse enligt principen "alla mot alla", vilket innebär att en nyfödd kalv kan korrekt jämföras med en äldre tjur.

När infördes BLUP på köttrasdjur i Sverige?

År 2000 gjordes den första avelsvärderingen för födelsevikt och tillväxt på svenska köttrasdjur i KAP. De raser som avelsvärderas för dessa egenskaper är Angus, Blonde d’aquitaine, Charolais, Hereford, Highland cattle, Limousin och Simmental.

År 2005 började också avelsvärden för slaktkropps- och kalvningsegenskaper att beräknas. Under 2009 kom så ett sammanvägt index , kallat avelsindex.

Vad är fördelen med BLUP-avelsvärden jämfört med de tidigare selektionsindexen?

Alla avelsvärden på alla djur räknas om vid varje beräkningstillfälle. Tidigare behöll en individ det avelsvärde den en gång fått. Med en BLUP beräkning räknas alla avelsvärden om med hänsyn till ny information som rapporterats in i KAP. Det kan vara syskon, avkommor eller andra släktingar som bidragit med ny information.

Avelsvärden blir jämförbara mellan besättningar. Förr var avelsvärden egentligen endast jämförbara inom besättning. Genom BLUP tar man hänsyn till släktskap mellan alla djur inom rasen oavsett i vilken besättning de finns.

Kor och tjurar från olika generationer kan jämföras. Detta är väsentligt vid urval av avelsdjur.
BLUP ger möjlighet att avelsvärdera även egenskaper med låg arvbarhet, t ex maternella egenskaper. Detta förutsätter att man har många mätningar på ett stort antal besläktade individer i många besättningar.

Med BLUP kan man kontinuerligt skatta genetiska förändringar i avelsarbetet, genetiska trender, för att se att "man är på rätt väg".

Vilka egenskaper avelsvärderas?

Vi arbetar med produktionsegenskaper både som direkt effekt och som maternell effekt. De maternella effekterna är anlag för modersegenskaper. Då köttraskalvar tillbringar första halvåret tillsammans med modern har hennes påverkan stor betydelse för kalvens resultat. Eftersom alla individer som avelsvärderas med BLUP-metodik ingår i en och samma djurmodell får även handjuren avelsvärden för maternella egenskaper via sina släktskap med hondjur.

Direkta egenskaper är:

  • Födelsevikt.
  • Tillväxt från födsel till avvänjning 
  • Tillväxt från avvänjning till ett års ålder
  • Tillväxt från födelse till ett års ålder, vilket är ett medelvärde av tillväxt till avvänjning och tillväxt avvänjning - ett års ålder.
  • Formklass
  • Fettgrupp
  • Slaktkroppstillväxt
  • Lätta kalvningar
  • Maternella egenskaper är:
  • Födelsevikt, moderns anlag att ge en stor kalv.
  • Tillväxt från födsel till avvänjning, i praktiken ett mått på moderns förmåga att producera mjölk.
  • Lätta kalvningar, kons förmåga att kalva

Vad är skillnaden mellan direkta avelsvärden  och maternella avelsvärden?

Direkta avelsvärden beskriver individens egna ärftliga anlag för egenskaperna som nedärvs till avkomman. Maternella avelsvärden är anlag för modersegenskaper som kommer till uttryck via en kos avkomma. Till exempel påverkar längden på kons dräktighet det maternella avelsvärdet för födelsevikt. En ko med anlag för en kort dräktighetstid föder generellt sett en lättare kalv än en ko som har anlag för några dygns längre dräktighetstid.

Hur kan man skilja på direkta och maternella egenskaper när man använder samma registreringar som underlag för avelsvärdena? Skattningen av de olika avelsvärdena styrs av hur man beskriver släktskapen mellan individer i den statistiska modellen. För direkta egenskaper utgår man från t ex den vägda individen som ska ha avelsvärde. Individens egna vägningsresultat och dess släktingars vägningar används för att beräkna avelsvärdet.

För maternella egenskaper utgår man från en ko och använder t ex hennes avkommors vägningsresultat. Likadant gör man med hennes släktingar. Då alla individer ingår i en djurmodell får även handjur avelsvärden för maternella egenskaper, via släktskapen med hondjur, alltså mödrar, döttrar, hel- och halvsystrar mm

Har de olika egenskapernas avelsvärden samband med varandra?

Ja, det har de. Avelsvärden för samtliga egenskaper skattas i samma beräkning. Vid skattningen tas hänsyn till de positiva och negativa samband som finns mellan de olika egenskaperna.

Det innebär att när en nyfödd kalv har blivit födelsevägd, födelsevikten rapporterats in och den har deltagit i sin första avelsvärdeskattning, så får kalven, förutom avelsvärden för födelsevikt, även  avelsvärden för de övriga egenskaperna. Dessa "preliminära" avelsvärden kan ses som en kombination av härstamningsinformation och resultat av positiva eller negativa samband egenskaperna emellan.

Tabell 1 visar exempel från KAP på olika samband. Dessa samband tar man hänsyn till i BLUP-beräkningen.

 Egenskap 1 Egenskap 2 Samband
 Maternella egenskaper  Direkta egenskaper  Negativt
 Mat. födelsevikt  Mat. tillväxt Avvänjning  Negativt
 Mat. födelsevikt  Dir. födelsevikt   Negativt
 Dir. födelsevikt   Dir. tillväxt avvänjning, tillväxt till ett års ålder  Positivt
 Dir. tillväxt till avvänjning  Dir. tillväxt till ett års ålder  Positivt

 

Hur redovisas avelsvärden?

Avelsvärdena redovisas som relativtal med 100 som bas (det sammanvägda indexet, avelsindex, har 0 som bas). Värden över 100 anger att individen t ex har en tyngre födelsevikt eller en högre tillväxt till avvänjning respektive ettårsvägning än basgruppen, medelgruppen av djur. Värden under 100 anger att individen har ett lägre värde för egenskapen än basgruppen.

Vad är en basgrupp?

Genetisk bas, basgrupp, är den grupp av kor och tjurar som korrigeras så att de får avelsvärde 100 i medeltal. Denna grupp är rörlig och består av djur födda under en femårsperiod. Den definieras som kor och tjurar födda fyra till nio år före innevarande år.
Alla individers avelsvärden justeras när man justerar denna grupps medelavelsvärde till 100. 
Genom att göra på detta vis märks genast höga resp. låga avelsvärden väl, och det blir lättare att selektera kor och tjurar.

Vad är spridningen för avelsvärdena?

Spridningen på ett avelsvärde beskriver hur avelsvärdet varierar kring medelvärdet.En spridning på 10-enheter innebär att 67% av alla djur kommer att få ett avelsvärde mellan 90 och 110 och 95% av alla djur avelsvärden mellan 80 och 120. Utfallet av avelsvärdena följer en s.k. normalfördelningskurva.

Spridningen påverkar värdet av varje relativstalenhet där en större spridning ger ett lägre värde per enhet än en mindre spridning. Spridningen påverkar dock aldrig rangeringen av djuren. I dagsläget beräknas alla avelsvärden för köttraser med 10 enheters spridning i Sverige och i många andra länder. 

Är ett högt avelsvärde alltid bra?

Ett enskilt avelsvärde beskriver, som tidigare nämnts endast en individs genotyp i förhållande till basgruppen. Det finns ingen form av ”värdering, ekonomiskt värde” i detta. Man får för varje enskild egenskap bedöma hur ett högt respektive ett lågt avelsvärde ska värderas. I det sammanvägda indexet, avelsindex, har det däremot gjorts en ekonomisk värdering, viktning, av de egenskaper som ingår i indexet.

I de flesta fall är ett högt enskilt avelsvärde bra, exempelvis hög tillväxt. För födelsevikt är det däremot tvärtom. Ett högt direkt avelsvärde indicerar anlag för stora kalvar vilket kan ge kalvningsproblem. Även för egenskapen fettgrupp behöver ett högt avelsvärde, hög fettgrupp, inte alltid vara positivt.

Hur tar man hänsyn till att miljön och andra förutsättningar skiljer sig mellan olika besättningar?

Vid avelsvärdering med BLUP-metodik sker en korrigering för effekter som beror av miljön. I BLUP-modellen ingår förutom effekt av arv även olika miljöfaktorer som har betydelse för vad en individ presterar i en viss miljö. Vid skattning av avelsvärden tar man hänsyn till miljöfaktorerna samtidigt som avelsvärdet skattas.

De miljöeffekter som korrigeras för är följande ( olika avelsvärden korrigeras för olika kombinationer av miljöeffekter):

  • Besättning
  • År
  • Kön
  • Födelseperiod under året.
  • Moderns  ålder och ras/raskombination.
  • En- eller flerfödd.

Kan man jämföra avelsvärden för kor och tjurar från olika besättningar?

BLUP-metodiken tar hänsyn till miljö i besättningar baserat på släktskap mellan individer i olika besättningar. Ju fler besläktade individer som finns i olika besättningar, desto bättre blir jämförelsen mellan besättningar. Det är därför önskvärt att alla besättningar i KAP använder semin i någon utsträckning.

Om man använder en viss tjur till en viss kategori kor, t.ex. enbart till de bästa korna, kommer då inte hans avelsvärden att verka bättre än de borde ?
Nej, eftersom BLUP-metodiken tar hänsyn till både fars och mors avelsvärde så korrigeras tjurens resultat för detta.

Kan man jämföra avelsvärden för individer av olika ras?

Nej, alla skattningar av avelsvärden görs inom ras. Därför kan man endast jämföra avelsvärden mellan djur av samma ras.

Hur säker är skattningen av ett avelsvärde?

Säkerheten på ett avelsvärde beror på hur mycket information som ligger till grund för beräkningen. Säkerheten varierar beroende på om individen har egna registreringar för t.ex. vägning eller inte,  avkommor med registreringar och om det finns avkommor i många besättningar.

Ju säkrare ett avelsvärde är desto mindre kommer det att ändras i samband med att ny information registreras, t.ex. nya vägningsresultat för avkommor.

I samband med publiceringen av avelsvärdena anges säkerheten på avelsvärdet som en siffra mellan 0 och 1, t ex 0,6. Ju högre siffran är desto säkrare är avelsvärdet.

Varför är det viktigt att inte missa någon vägning?

Det är mycket viktigt att alla djur vägs och att samtliga vägningar (födelse, 200-dagars- och 365-dagarsvägningar) utförs. När vi beräknar tillväxter behövs samtliga vägningar. Om födelsevikt saknas eller är felaktig går det inte att använda någon senare vägning för avelsvärdeberäkning. Om 200-dagarsvikten saknas och 365-dagarsvikten finns kommer denna ej att kunna användas i avelsvärdesberäkningen. Vi använder tillväxten mellan avvänjning och ett-årsvikt.

Varför bör alla djur i en besättning vägas?

För att få tillförlitliga avelsvärden ska alla djur vägas. Om man väljer att inte väga lätta individer höjs besättningsmedeltalet. Då kommer ”bra” individer att bli underskattade, eftersom avvikelsen mot besättningsmedeltalet blir mindre än om samtliga individer funnits med i medeltalet. Effekten förvärras om det finns avkommor efter flera tjurar i besättningen och man inte behandlar avkommorna efter de olika tjurarna på samma sätt.

För att få så säkra avelsvärden som möjligt rekommenderas att samtliga individer vägs och samtliga vikter registreras i KAP. Det har ingen betydelse om en vägning är assistent- eller djurägarvägd.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår