Avelsvärdering av honlig fruktsamhet

Kons fruktsamhet, att hon blir dräktig och föder en kalv varje år, är avgörande för lönsamheten i dikalvsproduktionen. Kvigans inkalvningsålder påverkar också ekonomin då en äldre kviga betyder högre rekryteringskostnader.

I den nuvarande avelsvärderingen  beaktas inte kornas fruktsamhet annat än indirekt via samband med de egenskaper som avelsvärderas. I ett projekt utfört vid SLU av Anna Näsholm har möjligheterna för att även i framtiden involvera kornas fruktsamhet i avelsvärderingen undersökts.

Annas slutsatser var:

  • Ärftliga faktorer har betydelse för inkalvningsålder och kalvningsintervall hos svenska köttraser
  • Både direkta genetiska effekter och maternella genetiska effekter har betydelse för inkalvningsåldern. Sambandet mellan dessa effekter var starkt negativt. Detta innebär i praktiken att en selektion för låg inkalvningsålder hos kvigor innebär en risk för att dessa i sin tur föder kvigor som tenderar att få en hög inkalvningsålder. Ska inkalvningsåldern användas i avelsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till både direkta och maternella effekter.
  • Arvbarheten för intervallet mellan första och andra kalvningen var högre än arvbarheten för senare intervall i kons liv.
  • Det finns ett positivt genetiskt samband mellan intervallet mellan första och andra kalvningen och intervallet mellan andra och tredje kalvningen. Detta innebär i praktiken att ett avelsarbete inriktat på ett kort intervall mellan första och andra kalvningen också ger kortare intervall mellan senare kalvningar.
  • Mellan inkalvningsålder och kalvningsintervall finns övervägande låga genetiska korrelationer vilket betyder att ett urval för låg inkalvningsålder inte påverkar kalvningsintervallet nämnvärt eller tvärtom. 

Vill du läsa hela slutrapporten från projektet hittar du den till höger här på sidan.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår