Best Practice

 

Projektet har till syfte att utveckla den inhemska produktionen av lammkött med hjälp av erfarenheter hos de bästa producenterna och rådgivare/forskare i Sverige och internationellt, att identifiera hur vi skall kunna producera lammkött mer effektivt och lönsamt knyta kontakter med producenter och forskare nationellt och internationellt.

 

Genomförande

Jag fick möjligheten att få kontakt med producenter runt om i Europa delvis genom att följa med på olika resor. Dessa har organiserats dels av HK Scan, Fåravelsförbundet och mig själv.

Hk Scan ordnade en resa för producenter i september till Scotland. Vi var på fem gårdar i området runt Edinburgh, Perth och Dundee. De gårdar som besöktes hade olika inriktning, avel, köttproduktion, och forskning. I Scotland knöt jag även kontakter med rådgivare och representanter från QMS Quality Meat Scotland. Scotland har många producenter med mycket får. Besättningar med 1000 djur är inte ovanligt. Det vanligaste är att produktionen sker utomhus och är anpassad efter året så att man kan lamma flertalet djur ute på fälten. Man kan snabbt öka eller minska antalet djur genom att sälja eller köpa på livdjursauktioner. United Kingdom inklusive Scotland har ca 14,8 miljoner moderdjur.

Till Frankrike kom jag i oktober, en resa som var initierad av Svenska Fåravelsförbundet. I Frankrike besöktes tre olika fårgårdar, med en gemensamt fokus på avel och köttproduktion. Dom var alla sammanlänkade via Fedatest, ett kooperativt genetik företag. Under resan besöktes även den stora lantbruks mässan Sommet de evelage. På mässan fanns mycket intressant för lammproducenter med olika inriktning. Bland annat så fick jag fin kontakt med Inn Ovin en organisation som har uppdraget att utbilda och utveckla den franska lammproduktionen. I Fankrike finns intensiv produktion både inomhus och utomhus. Besättningar i storleken 300-500 tackor är vanligt. Ofta har man lamning både vår och höst. Jag upplever det som att Frankrike har mer teknik och byggnader till sin lammproduktion och påminner till stor del den svenska. Det finns ca 5,6 miljoner moderdjur i Frankrike.

Till Norge reste jag i November. Resan gick till Rogaland, det område som mest liknar Sverige och svenska förhållanden. I Norge hade jag möte med sex lammproducenter och veterinär från Animalia. Animalia verka ha samma funktion som Köttföretagen och Gård & Djurhälsan. Och är till stor del finansierad av omsättningsavgift för kött och ägg. Vid mitt besök pågick betäckningen förfullt och jag fick följa det noggranna arbete det innebär att vara en avelsbesättning som är ansluten till det norska avelsprogrammet. Det finns ca 804 000 vuxna tackor i Norge om man plussar på 20% rekrytering så har Norge idag ca 1 milj, produktionstackor.

De svenska producenter jag har haft kontakt med har delvis skett via telefon men även vid besök, jag har passat på att träffa och diskutera vid de tillfällen som givits. Jag har inte haft en tillräckligt hög budget för att kunna utföra detta som enda mål med besöket eller samtalet. De svenska producenterna jag haft kontakt med representerar olika inriktningar, skinn, kött, avel och mjölkproducenter.

 

Framgång

Att vara en framgångsrik fårföretagare som fullt ut har sin huvudsakliga inkomst från produkten lammkött är inte enkelt i något land eller region.

Väldigt ofta är lammproduktionen en av flera näringsgrenar på gården. Lammproduktionen sker i kombination med ex turism, skinnförädling, köttförädling och naturtjänster. Ofta är grenen lammköttsproduktion den minst vinstgivande delen av företaget men utan lammköttsproduktionen hade inte de andra inkomstkällorna funnits.

Det som genomsyrar samtliga företag där brukaren upplever framtidstro och tillförsikt ekonomiskt är att man anpassat sig efter förutsättningarna. Man väljer ras, raskorsningar efter den biotop/miljö som finns. Man vet vilka insatser (foder, bete, utrymme, personalstyrka) som krävs för att producera sin produkt = resursmedveten. Man har en reservplan för vad som skall göras då förutsättningarna ändras. Man har även en riskmedvetenhet där man fullt ut förstår vad en förändring i priset på t,ex, kraftfoder eller lammkött betyder för ekonomin i företaget. Man vet även var ekonomiskt optimum är på produkten. Kort sagt man har en plan och man följer den så länge förutsättningarna är där, ändras förutsättningarna justerar man sin plan enligt planen. Ingen av de producenter som jag upplever framgångsrika, ser sig själva som offer i sin situation, dom ser sig som handlingskraftiga ledare av sitt företag. Jag upplever även att dessa företagare är intresserade av nya tankar och idéer på marknaden och följer det med intresse, däremot är dom avvaktande med att själva prova på innan dom utvärderat det nya.

Det jag främst tar med mig från alla dessa möten och som jag tror att vi kan utveckla är att anpassa produktionen efter förutsättningarna. Vi skall bli noggrannare med rasval, produktionssystem och insatser, det skall harmoniera med varandra. De franska systemen med två till tre lammningsperioder/år är högintressant för oss som behöver utnyttja hus och foderarealer på ett effektivt sett. Att se och fundera kring hur Scotland tar till vara betesvallarna på ett effektiv vis är också något vi kan ta till oss. Hur Norge lyckats omvandla sin NKS (Norsk kvid Sau) inom loppet av några år tack vare semin, BLUP och målinriktat avelsarbete är sannerligen något vi behöver snegla på. Men bäst på att planera, utvärdera och agera hittar jag i Sörmland, han kan vi alla lära oss av.

Tack för möjligheten att genomföra detta projekt. Det har varit mycket givande och intressant.
Theo den Braver
Gård & Djurhälsan

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår